Så här skyddar ett blodprov under graviditeten barnet i Finland
Alla gravida kvinnor i Finland får sin blodgrupp och eventuella blodgruppsantikroppar undersökta centralt vid Finlands Röda Korsets blodtjänst. Screeningsprogrammet omfattar årligen cirka 50 000 gravida kvinnor. Syftet är att förebygga hemolytisk sjukdom hos fostret och det nyfödda barnet samt att identifiera de graviditeter där behandling behövs
Hemolytisk sjukdom innebär ett tillstånd där den gravida kvinnans antikroppar börjar bryta ned fostrets röda blodkroppar under graviditeten eller strax efter födseln. Om den hemolytiska sjukdomen inte behandlas kan den leda till anemi hos fostret eller det nyfödda barnet, funktionsnedsättning eller, i värsta fall, dödsfall.
”Hemolytisk sjukdom hos fostret och det nyfödda barnet är idag så sällsynt att betydelsen av åtgärder för att förebygga den inte längre förstås fullt ut. Genom information och utbildning kan vi påverka genomförandet av våra screening- och skyddsprogram, så att ingen som ska föda blir immuniserad på grund av bristande kunskap”, säger Susanna Sainio, specialistläkare vid Blodtjänsten.
Immunisering innebär att moderns kropp börjar bilda antikroppar mot barnets röda blodkroppar.
Cirka 120 barn får behandling varje år
Varje år behöver cirka 120 barn behandling på grund av hemolytisk sjukdom hos fostret och det nyfödda barnet. Sjukdomen beror på en skillnad i blodgrupp mellan modern och fostret, vilket gör att den gravida kvinnan bildar antikroppar.
Screeningen inleds redan under tidig graviditet med ett blodprov som tas på mödravårdscentralen, där moderns ABO- och RhD-blodgrupper bestäms och antikroppar mot blodgrupper undersöks. Undersökningen görs vid varje graviditet, eftersom antikroppar kan bildas till följd av tidigare graviditeter eller blodtransfusioner. Om antikroppar påvisas övervakas deras koncentration under graviditeten för att bedöma eventuella risker för fostret.
Förstärkt uppföljning för en del av de gravida
12 % av de gravida är RhD-negativa, och för dem gäller förstärkt övervakning eftersom de har en förhöjd risk för antikroppsbildning. Anti-D-antikroppen är den vanligaste orsaken till svår hemolytisk sjukdom hos fostret och det nyfödda barnet.
Den förebyggande medicinska behandlingen som ges till RhD-negativa mödrar under graviditeten och efter förlossningen förebygger över 95 % av fallen där moderns kropp börjar bilda antikroppar mot barnets blodkroppar. Med hjälp av ett blodprov kan man redan under graviditeten fastställa om modern behöver anti-D-antikroppsskydd. Behandlingen ges endast vid behov, vilket minskar onödiga skyddsåtgärder hos nästan 40 procent av de gravida.
En nationell modell med ett enda laboratorium
Den laboratorieverksamhet som är centraliserad till Blodtjänsten garanterar enhetliga undersökningsrutiner i hela landet. På så sätt är resultaten tillgängliga även vid senare graviditeter, oavsett var modern bor. Blodtjänstens experter ger förlossningssjukhusen riktlinjer för anti-D-skydd efter förlossningen, vilket säkerställer att behandlingen ges i rätt tid i hela Finland.
Den nationella screeningen, som genomförs av ett enda laboratorium, är en internationellt sett exceptionellt omfattande verksamhetsmodell. Tack vare den är uppföljningen och förebyggandet av blodgruppsimmuniseringar i Finland systematiska, enhetliga och effektiva – till stöd för varje nyfött barns säkerhet.
