Ge plasma

Du kan ge plasma, om du åtminstone en gång tidigare gett helblod. På denna sida finns information om hur plasma doneras och vem som lämpar sig för plasmagivning.

Plasmagivning i Vanda

Plasma kan ges endast på Blodtjänsts verksamhetsställe i Vanda.

Maskinell plasmagivning kallas plasmaferes eller kortare aferes. Den genomförs på ungefär samma sätt som en blodgivning, men apparaten tillvaratar endast plasma och återför de övriga komponenterna, dvs. erytrocyter och trombocyter, till plasmagivarens blodomlopp. Plasmagivningen tar cirka 45 minuter, och det är bra att reservera drygt en timme för besöket, inklusive kaffepausen.

På verksamhetsstället i Jumbo-Flamingo kan du också donera enbart blodplättar, dvs. trombocyter, i en trombaferes.

Vem kan ge plasma?

För en plasmagivning gäller i princip samma grundförutsättningar för lämpligheten som för helblodsgivning, men karenstider i samband med till exempel resor eller utlandsboende behöver inte beaktas överhuvudtaget.

En plasmagivare ska väga minst 60 kg, och viktindexet (BMI) ska vara max 40.

Vid plasmagivning är blodgruppen irrelevant när komponenter separeras från plasma och används som råmaterial för läkemedel – till skillnad från vid helblodsgivning. Därför är blodgivare med blodgrupp AB+ respektive B+ särskilt välkomna till plasmaferes – dessa blodgrupper behövs i mindre utsträckning för patienter än andra blodgrupper.

När det gäller andra blodgrupper (t.ex. A+, O+, O-) är fortsatta regelbundna helblodsgivningar ett mer rekommenderat sätt att hjälpa patienter!

Varför skulle jag ge enbart plasma?

Plasma separeras också från blod som erhålls i en normal helblodsgivning, men den mängd som samlas in i en plasmaferes är cirka tre gånger större.

Användningen av läkemedel som framställs av plasma har ökat betydligt, och därför behövs plasma – I Europa har det redan flera år rått brist på plasmaråvara.

Den plasma som samlas in i Finland levereras till Blodtjänsts avtalspartner Takeda som tillverkar plasmaläkemedel för patienter.

Får man betalt för plasmagivning?

I Finland får blodgivarna inte betalt för plasmagivning och inte heller för någon annan blodgivning/aferesgivning. Blodtjänstlagen innehåller föreskrifter om principerna för obetald och frivillig blodgivning.

Vem får plasma eller plasmabaserade läkemedel?

Blodplasma innehåller många viktiga komponenter såsom antikroppar, koagulationsfaktorer och andra proteiner. Från plasma kan nödvändiga komponenter separeras för olika läkemedel. Ur plasman utvinns till exempel koagulationsfaktorer som används för att behandla blödarsjukdomar, koagulationsfaktorbrist och blödningar.

Albumin, som separerats från plasma, används i infusionsterapi för exempelvis brännskade- och chockpatienter, och av immunoglobulinet i plasman framställs läkemedel för immunbristpatienter och för förebyggande av infektionssjukdomar.

Hur ofta kan plasma ges?

Intervallet mellan två plasmagivningar eller mellan en trombocytgivning och en plasmagivning ska vara minst 14 dygn. Mellan en plasmagivning och en traditionell blodgivning är intervallet för män minst 30 dygn och för kvinnor minst 45 dygn. Plasma kan således ges högst 25 gånger per år.

Så här ger du plasma

1. Boka en tid och fyll i den elektroniska hälsodeklarationen

För en plasmagivning ska en tid bokas på förhand.

Före plasmagivningen ska du fylla i den elektroniska hälsodeklarationen. Syftet med deklarationen och den intervju som sjukskötaren gör är att försöka trygga både din och patientens säkerhet. Svara noggrant och ärligt.

2. Drick vätska och undvik fet mat före plasmagivningen

Före plasmagivning är det bra att ta hand om vätskebalansen och dricka lite mer än vanligt.

Plasmagivarens kost kan påverka fetthalten i plasman och hur plasmagivningen lyckas. Om plasman är grumligare än normalt, dvs. fetare (lipemisk), förhindrar det vidare bearbetning och användning av den donerade plasman.

För att förebygga lipemisk plasma finns det skäl för plasmagivaren att under 3–4 timmar före plasmagivning undvika feta måltider, till exempel stekt mat, fettrik korv och ost, patéer, ägg samt grädd- och majonnäsbaserade födoämnen samt gräddiga drycker såsom milkshakes. Alkohol orsakar också lipemi och bör undvikas under dygnet före plasmagivningen.

Självklart ska du inte komma till plasmagivningen om du är hungrig, utan vi rekommenderar en lätt måltid/ett mellanmål före den (t.ex. smörgås/frukt/juice).

3. Plasmagivningen börjar med att du anmäler dig

Anmäl dig i receptionen för kontroll av identiteten före varje plasmagivning. Ta med dig en identitetshandling.

4. Kaffe eller saft

Drick en kopp kaffe eller ett glas saft.

5. Vi intervjuar dig och mäter ditt hemoglobinvärde

Därefter går du tillsammans med sjukskötaren igenom hälsodeklarationen. Samtalet sker på tu man hand, och vår sjukskötare har tystnadsplikt.

Före plasmagivningen tas ett blodprov från fingertoppen för kontroll av ditt hemoglobinvärde. Plasmagivning kräver för kvinnor ett hemoglobinvärde på 125–175 g/l och för män 135–195 g/l.

Vi vill också veta din längd och vikt för att kunna samla in precis lämplig mängd plasma.

6. Plasmagivningen ger dig en andhämtningspaus på knappt en timme

Om alla villkor för plasmagivning är uppfyllda kan du lägga dig på blodgivarbritsen. Vid varje plasmagivning ges 750 eller 850 milliliter plasma.

Plasmagivningen tar cirka 30–45 minuter. Under plasmagivningen har du tillgång till ett WiFi-nätverk samt ett bra urval tidskrifter och tidningar. I slutet av plasmagivningen får du intravenöst koksaltlösning som kompenserar vätskeförlusten.

En plasmagivning ska inte göra ont. Om du känner dig dålig under plasmagivningen eller nålen känns obehaglig, ska du genast tala om det för sjukskötaren. Plasmagivningen kan på din begäran avbrytas när som helst, och du behöver inte motivera ditt beslut.

7. Njut av serveringen och ta det lugnt resten av dagen

Vi bjuder plasmagivare på kaffe och te samt tilltugg, så slå dig ner och njut en stund av serveringen i kaféet. Det bidrar till kroppens återhämtning efter plasmagivningen.

Efter plasmagivningen återställs plasmavolymen inom cirka en vecka. Plasmagivningen sänker inte hemoglobinvärdet, och därför försämras inte heller den fysiska prestationsförmågan. Det lönar sig ändå att ta det lugnt den dag då plasma ges. Undvik motion, bastubad och andra svettalstrande aktiviteter samma dag du ger plasma. Det är viktigt att du intar tillräckligt med vätska, i synnerhet på sommaren.

Låt förbandet sitta kvar och undvik att anstränga armen som använts för plasmagivningen minst två timmar, så att inte punktionsstället börjar blöda och blåmärken uppstår.

8. Efter plasmagivningen

Om du under eller när som helst efter en plasmagivning inser att du glömt att informera oss om någon omständighet som kan äventyra säkerheten med den donerade plasman ska du omedelbart kontakta plasmagivningsstället eller ringa till blodgivarnas avgiftsfria informationsnummer 0800 0 5801.

Vänligen kontakta oss också om du efter blodgivningen

• får feber inom en vecka,
• diagnostiseras med en allvarlig sjukdom (t.ex. cancer) inom en månad,
• får veta att du eller din sexpartner har någon blodburen sjukdom (t.ex. HIV eller hepatit B eller C).

9. Välkommen igen!

Boka följande plasmagivningstid redan under ditt besök eller genom att ringa till numret 029 300 1884. Redan om 14 dygn kan du igen ge plasma.

Tack för ditt värdefulla bidrag!

Vill du ha mer information om plasmagivning? Ring oss på numret 029 300 1884.