Vanliga frågor

Abort medför ett sex månader långt hinder för att ge blod.​

Vill du veta mer? Ring blodgivarnas avgiftsfria infotelefon 0800 0 5801 (må–fre kl. 8–17) eller skicka ett mejl till adressen verenluovutus(at)veripalvelu.fi

Acne och finnar hindrar inte som sådana blodgivning, liksom inte heller lokala behandlingar, långvariga antibiotikakurer, eller p-piller som ordinerats för hudvård. En kort antibiotikakur som används vid behandling av akut förvärring av akne leder till ett två veckors hinder för blodgivning efter avslutad kur.

Isotretinoin-medicinering (till exempel Isotretinoin® och Roaccutan®) medför ett tillfälligt hinder att ge blod: Efter avslutad kur, måste man vänta ytterligare minst fyra veckor innan man kan ge blod.

Vill du veta mer? Ring blodgivarnas avgiftsfria infotelefon 0800 0 5801 (må–fre kl. 8–17).

A​DHD och vanlig medicinering använd för symtom av ADHD hindrar inte blodgivning.

Vill du veta mer? Ring blodgivarnas avgiftsfria infotelefon 0800 0 5801 (må–fre kl. 8–17).

Akupunktur hindrar inte blodgivning, om åtgärden utförs i Finland med engångsnålar och av en yrkesperson inom hälsovården. Inte heller akupunktur som utförs av en läkare i ett EU- eller EFTA-land eller i Britannien hindrar blodgivningen. I övriga fall medför akupunktur ett fyra månader långt hinder för att ge blod.

Vill du veta mer? Ring blodgivarnas avgiftsfria infotelefon 0800 0 5801 (må–fre kl. 8–17).

Om man är påverkad av alkohol (berusad eller har ”baksmälla”) kan man således inte ge blod. Då man ger blod får det inte finnas alkohol i blodet, för alkoholen överförs i blodprodukten och kan vara till skada för patienten.

Alkoholism och rikligt bruk av alkohol skadar levern och orsakar flera andra skadliga förändringar i kroppen och är därmed ett hinder för att ge blod. Man kan inte heller ge blod under pågående avvänjningsvård, eller strax därpå.

Vill du veta mer? Ring blodgivarnas avgiftsfria infotelefon 0800 0 5801 (må–fre kl. 8–17).

Allergi utgör i allmänhet inget hinder för blodgivning. Vanliga allergisymtom (såsom pollen-, damm-, djur- eller matallergi), vilka hålls under kontroll med hjälp av antihistamintabletter, nässpray och ögondroppar, hindrar inte blodgivning.

Inte heller utgör vanliga allergimediciner, såsom antihistamintabletter, nässpray, ögondroppar eller salvor för vård av allergiska hudeksem något hinder för blodgivning.

En allvarlig, svår allergisk reaktion (anafylaxi) som krävt sjukhusvård utgör en två veckor lång karenstid före blodgivning från och med att behandlingen avslutats.

Hyposensibilisering (immunterapi) med injektioner medför en karenstid på tre dagar efter varje injektion. Vid motsvarande behandling med tabletter är man förhindrad att ge blod under en period av två veckor räknat från den dag behandlingen inleddes.

Vill du veta mer? Ring blodgivarnas avgiftsfria infotelefon 0800 0 5801 (må–fre kl. 8–17).

Under amningstiden (även medan man ammar delvis) kan man inte ge blod.

Graviditeten, förlossningen och amningen tär på moderns järnreserv. Då man ger blod, förlorar man också järn. Därför kan man ge blod först då man slutat amma. Det krävs ingen extra paus efter att amningen avslutats.

Vill du veta mer? Ring blodgivarnas avgiftsfria infotelefon 0800 0 5801 (må–fre kl. 8–17).

Största delen av de bakterie- eller virusinfektioner vilka kräver antibiotikakurer som tas via munnen (tabletter, kapslar eller läkemedelsmixturer), medför ett tillfälligt hinder för att ge blod. Under pågående antibiotikakur kan man inte ge blod och då kuren är slut, måste man vänta i två veckor innan man kan ge blod.

En infektion som krävt sjukhusvård eller intravenös behandling med antibiotika, medför ett tre månader långt hinder för att ge blod. En ytlig, lindrig infektion, som klarats av med lokal behandling (med mikrobläkemedel i form av gel, puder, salva, droppar, vagitorier o.d.) utgör inga hinder för blodgivning.

Se också: Acne och finnar

Vill du veta mer? Ring blodgivarnas avgiftsfria infotelefon 0800 0 5801 (må–fre kl. 8–17).

Artros och medicin i tablettform för behandling av den, utgör inget hinder för att ge blod.

Se också: Kortisoninjektion i en led

Vill du veta mer? Ring blodgivarnas avgiftsfria infotelefon 0800 0 5801 (må–fre kl. 8–17).

Kransartärsjukdom, liksom alla andra konstaterade artärsjukdomar, utgör bestående hinder för blodgivning. Arterioskleros och den därtill hörande ”fönstertittarsjukan” och andra symtom på syrebrist, utgör bestående hinder för blodgivning. Alla former av förträngningar i ögonbottnens blodkärl utgör bestående hinder för att ge blod.

Se också: hjärtsjukdom, by-pass operation.

Vill du veta mer? Ring blodgivarnas avgiftsfria infotelefon 0800 0 5801 (må–fre kl. 8–17).

En symtomfri asbestos utgör inget hinder för blodgivning.

Vill du veta mer? Ring blodgivarnas avgiftsfria infotelefon 0800 0 5801 (må–fre kl. 8–17).

Astma utgör i allmänhet inget hinder för blodgivning och största delen av dem som har astma, kan ge blod. Bara om man har astma med kraftiga symtom, som behandlas med teofyllinpreparat, cortisontabletter eller s.k. biologiskt läkemedel är man under en lång tid förhindrad att ge blod.

Om astmabesvären förvärras, är man tillfälligt förhindrad att ge blod. Den sänkning av hemoglobinvärdet som blodgivningen medför, kan ytterligare försvåra symtomen eller orsaka ytterligare symtom. Största delen av astmamedicinerna, till exempel alla de inhalationsmediciner för behandling av sjukdomen och öppning av luftvägarna, samt olika kombinationer av dem, är tillåtna för blodgivare. Också de blockerartabletter med leukotrien (till exempel Singular® och Montelukast®) som används i behandlingen av astma, är tillåtna mediciner.

Vill du veta mer? Ring blodgivarnas avgiftsfria infotelefon 0800 0 5801 (må–fre kl. 8–17) eller skicka ett mejl till adressen verenluovutus(at)veripalvelu.fi

​Symptomen för autismspektrum (t.ex Asperger, autism), inget hinder för blodgivning. Vissa drag i autismspektrum kan göra intervjun och ifyllandet av blanketten speciellt utmanande.

Det rekommenderas att kvinnor inte ger blod under pågående behandling mot barnlöshet. Eftersom målet är att bli gravid, är det inte nyttigt att förlora järn via blodgivning. Med tanke på graviditeten är det viktigt att kroppens järnbalans är så god som möjligt.

Vill du veta mer? Ring blodgivarnas avgiftsfria infotelefon 0800 0 5801 (må–fre kl. 8–17).

En akut bihåleinflammation medför ett tillfälligt hinder för att ge blod. Man kan ge blod, då symtomen har försvunnit och det gått två veckor sedan den eventuella antibiotikakuren avslutades.

Kronisk bihåleinflammation (till exempel i anslutning till allergi), som behandlas med nässpray, spolningar med saltvatten eller allergimediciner, hindrar inte blodgivning.

Vill du veta mer? Ring blodgivarnas avgiftsfria infotelefon 0800 0 5801 (må–fre kl. 8–17).

Blodtransfusion, som getts på någon annan plats än Brittiska öarna, Syd- eller Centralamerika samt Afrika, medför ett minst fyra månader långt hinder för att ge blod. Blodtransfusion som getts på Brittiska öarna utgör ett bestående hinder för att ge blod, på grund av risken för den mänskliga varianten av galna ko-sjukan, eller Creutzfeldt-Jakobs sjukdom. Blodtransfusioner som getts i Central- eller Sydamerika samt Afrika, medför ett bestående hinder för att ge blod, på grund av risken för tropiska sjukdomar (speciellt tryptosomiasis, eller ”afrikansk sömnsjuka”).

Vill du veta mer? Ring blodgivarnas avgiftsfria infotelefon 0800 0 5801 (må–fre kl. 8–17).

Konstaterad blödarsjuka utgör ett bestående hinder för att ge blod. Blödarsjuka är bland annat hemofili och von Willebrands sjukdom. Orsaken till förbudet att ge blod, är att blodgivningen kan orsaka men för den som lider av blödarsjuka. Blodgivningen belastar särskilt benmärgen, vars funktion också belastas av blödarsjukan.

Vill du veta mer? Ring blodgivarnas avgiftsfria infotelefon 0800 0 5801 (må–fre kl. 8–17).

Efter borttagning av ett födelsemärke eller ett sår som måste sys bör man vänta en vecka före blodgivning. Om födelsemärket avlägsnades på grund av suspekt utseende och det togs ett vävnadsprov, måste undersökningsresultatet vara känt innan man kan ge bod.

Vill du veta mer? Ring blodgivarnas avgiftsfria infotelefon 0800 0 5801 (må–fre kl. 8–17).

Akut luftrörskatarr medför ett tillfälligt hinder för att ge blod. Man kan ge blod då det förflutit två veckor sedan symtomen försvunnit och en eventuell antibiotikakur avslutats.

Om det är fråga om kronisk bronkit som inte medicineras regelbundet finns det inget hinder för blodgivning.

Vill du veta mer? Ring blodgivarnas avgiftsfria infotelefon 0800 0 5801 (må–fre kl. 8–17).

By-pass operation, ballongvidgning, implantering av blodkärlsprotes och i vuxen ålder utförda hjärtklaffsoperationer utgör bestående hinder för att ge blod.

Se också: hjärtsjukdom

Vill du veta mer? Ring blodgivarnas avgiftsfria infotelefon 0800 0 5801 (må–fre kl. 8–17)

Vid akut bältros kan man inte ge blod. Man bör vänta minst två veckor efter det att symtomen försvunnit och medicineringen avslutats, innan man kan ge blod.

Vill du veta mer? Ring blodgivarnas avgiftsfria infotelefon 0800 0 5801 (må–fre kl. 8–17).

Cancer, vars behandling eller uppföljning är på hälft, är ett hinder för blodgivning. Om man tidigare haft cancer, kan man inte längre ge blod, även om man blivit botad och är symtomfri.

En genomgången cancer utgör inte alltid ett hinder för blodgivning. En person som haft cancer kan ge blod om följande kriterier uppfylls: personen har tillfrisknat, uppföljningen har avslutats, och det var fråga om en lokal cancer som behandlades lokalt genom operation eller till exempel genom sköljning med läkemedel. Med lokal cancer avses sådan cancer som inte har spridit sig till lymfknutorna i det skede när diagnosen ställs och inte heller har bildat metastaser. Exempel på sådana cancerformer är många former av prostatacancer och hudcancer. Personer som fått cytostatikabehandling för sin cancer är permanent förhindrade att ge blod.

I typiska fall kan det ta exempelvis fem år tills uppföljningen avslutas efter tillfrisknandet från en lokal cancer. När det är fråga om basaliom behövs inte nödvändigtvis någon uppföljning alls, och i dessa fall kan karenstiden förkortas till ett minimum på en månad.

Förbudet att ge blod om man haft cancer, baserar sig på det faktum, att blodgivningen kunde belasta blodgivarens organism eller eventuellt bidra till återfall. Förbudet att ge blod är allmänt omfattat också internationellt och det finns upptaget i de europeiska direktiven.

Vill du veta mer? Ring blodgivarnas avgiftsfria infotelefon 0800 0 5801 (må–fre kl. 8–17).

Alla progressiva (framskridande) minnessjukdomar (demens, Alzheimers sjukdom, s.k. blodkärlsdemens eller vaskulär demens, Lewykroppssjukdom) är bestående hinder för blodgivning. En påbörjad medicinering för minnessjukdom utgör ett hinder för blodgivning.

Vill du veta mer? Ring blodgivarnas avgiftsfria infotelefon 0800 0 5801 (må–fre kl. 8–17).

Diabetes eller förhöjt blodsocker, som behandlas med t.ex. livsstils- eller tablettbehandling, hindrar inte blodgivning. Insulinbehandling är ett hinder för blodgivning.

En förutsättning är att diabetessjukdomen inte har orsakat organskador (såsom förändringar i ögonbotten eller diabetisk njursjukdom) och att det inte under den senaste månaden har förkommit perioder med lågt blodsocker (hypoglykemi) eller alarmerande höga blodvärden (hyperglykemi) och att medicinbehandlingen har pågått oförändrad i en månad.

Vill du veta mer? Ring blodgivarnas avgiftsfria infotelefon 0800 0 5801 (må–fre kl. 8–17).

Man kan inte ge blod om man lider av sjukdomen epilepsi, för blodgivningen kan framkalla eller förnya epilepsisymtomen. Likaså utgör andra epileptiska symtom (såsom abstinensspasmer eller kramper vilkas orsak inte är känd), liksom mediciner som används för att förebygga epilepsianfall och andra epileptiska symtom, hinder för att ge blod.

Man kan ge blod, om epilepsin, eller anlaget för epileptiska anfall har botats, medicineringen upphört och man därefter inte på tre år har haft några symtom.

Vill du veta mer? Ring blodgivarnas avgiftsfria infotelefon 0800 0 5801 (må–fre kl. 8–17).

Erektionsstörningar och deras medicinering hindrar inte blodgivning.

Vill du veta mer? Ring blodgivarnas avgiftsfria infotelefon 0800 0 5801 (må–fre kl. 8–17).

Exponering för en annan människas blod, till exempel via använda nålar, medför, på grund av risken för hepatit- eller HIV-infektion, ett fyra månader långt hinder för att ge blod.

Vill du veta mer? Ring blodgivarnas avgiftsfria infotelefon 0800 0 5801 (må–fre kl. 8–17).

Förkylning (“flunsa”) medför ett tillfälligt hinder för blodgivning. Efter feberfria och andra relativt lindriga förkylningar (t.ex. halsont, snuva eller hosta) kan man ge blod när symtomen har upphört och man har mått bra i minst ett dygn.

Om febern stiger över 38 grader under förkylningen, kan man ge blod tidigast två veckor efter tillfrisknandet. Likaså ska det efter en avslutad kur med antimikrobiella läkemedel (antibiotikakur) ha gått minst två veckor innan man ger blod.

För coronavirusinfektion iakttas samma karenstider som för andra luftvägsinfektioner. Efter en coronavirusinfektion som krävt sjukhusvård är karenstiden tre månader. En symtomfri coronavirusinfektion som bekräftas genom test medför ett hinder för blodgivning i tre dygn från och med testet.

Medan olika lokala inflammationer (till exempel öroninflammation, bihåleinflammation eller bronkit) pågår kan man inte ge blod. Minst två veckor ska ha gått efter att symtomen har upphört och en kur med antimikrobiella läkemedel (antibiotikakur) har avslutats innan man ger blod. Hostmedicin, nässprayer och antiinflammatoriska läkemedel hindrar inte blodgivning när de används som läkemedel.

Se även influensa.

Vill du veta mer? Ring blodgivarnas avgiftsfria infotelefon 0800 0 5801 (må–fre kl. 8–17).

Man kan ge blod först efter det att frakturen har läkt och eventuell gipsning eller spjäla avlägsnats.

En fraktur som krävt operation, medför vanligen ett minst fyra månader långt hinder för att ge blod. Om operationen gällde ett benbrott i ett finger eller en tå, kan hindret bli kortvarigare.

Vill du veta mer? Ring blodgivarnas avgiftsfria infotelefon 0800 0 5801 (må–fre kl. 8–17).

Symtomfri gallsten hindrar inte blodgivning. En galloperation medför ett fyra månader långt hinder för att ge blod.

Vill du veta mer? Ring blodgivarnas avgiftsfria infotelefon 0800 0 5801 (må–fre kl. 8–17).

Om man bär på ett genfel, som inte ger några symtom, kan man ge blod.

Vill du veta mer? Ring blodgivarnas avgiftsfria infotelefon 0800 0 5801 (må–fre kl. 8–17).

Symtomfri gikt, eller profylaktisk medicinering mot gikt, utgör inget hinder för blodgivning.

Om man har akuta giktsymtom och därtill hörande ledinflammation kan man inte ge blod tills situationen har lugnat ner sig.

Vill du veta mer? Ring blodgivarnas avgiftsfria infotelefon 0800 0 5801 (må–fre kl. 8–17).

Som sjukdom hindrar glaukom normalt inte blodgivning. Inte heller utgör de ögondroppar som används i behandlingen av glaukom, något hinder för blodgivning. Använding om tabletter som innehåller asetatsolamid (t.ex. Diamox® och Glaupax® ) medför ett tillfälligt, fyra månader långt hinder för att ge blod.

Vill du veta mer? Ring blodgivarnas avgiftsfria infotelefon 0800 0 5801 (må–fre kl. 8–17).

Man kan inte ge blod under graviditeten. Efter förlossningen bör man vänta i minst sex månader innan man kommer för att ge blod.

En enskild blodgivning under den tidiga graviditeten utgör inte en risk, och en blodgivning ökar inte risken för missfall. Men kvinnor som försöker bli gravida rekommenderas att undvika blodgivning, för det är önskvärt att hålla en bra hemoglobinnivå om man vill bli gravid.

Se också: amning

Vill du veta mer? Ring blodgivarnas avgiftsfria infotelefon 0800 0 5801 (må–fre kl. 8–17).

Grå starr hindrar inte blodgivning. En starroperation medför ett minst en vecka långt hinder för blodgivning.

Vill du veta mer? Ring blodgivarnas avgiftsfria infotelefon 0800 0 5801 (må–fre kl. 8–17).

En helicobakterieinfektion eller behandling av den (eradikering) utgör inget hinder för blodgivning. Man kan ge blod också under pågående medicinering, om man inte har några symtom.

Vill du veta mer? Ring blodgivarnas avgiftsfria infotelefon 0800 0 5801 (må–fre kl. 8–17).

Hemokromatos är en ärftlig sjukdom, som medför att tunntarmens upptag av järn ökar, vilket i sin tur leder till att kroppens järnreserv blir större än normalt. Orsaken till hemokromatos är en ärftlig förändring, eller genmutation. För stor järnhalt i kroppen kan bland annat leda till störningar i leverns funktion, typ-1 diabetes och hjärtsvikt (hjärtinsufficiens).

Personer med hemokromatos kan ge blod, om deras tillstånd följs upp av en läkare och de inte har utvecklat de ovan nämnda, allvarliga symtomen på höjda järnhalter. Innan man börjar ge blod och allra senast inför den första blodgivningen, vill Blodtjänsts läkare ha en kopia av personens sjukjournal, med diagnos, information om att följdsymtom inte förekommer och en beskrivning av vårdplanen.​

Vill du veta mer? Ring blodgivarnas avgiftsfria infotelefon 0800 0 5801 (må–fre kl. 8–17).

Hemorrojder och mediciner för behandling av dem, hindrar inte blodgivning.

Vill du veta mer? Ring blodgivarnas avgiftsfria infotelefon 0800 0 5801 (må–fre kl. 8–17).

Hepatit A (smittsam gulsot) orsakar hinder för bloddonation i sex månader efter återhämtning och efter att uppföljningen tagit slut.

Hepatit B som inte gjort personen till smittbärare, utgör ett hinder för blodgivning i 1–2 år. Blodtjänsts läkare gör en noggrannare bedömning av varje blodgivare separat. Att vara bärare av hepatit B innebär ett permanent hinder för blodgivning. Även en sexpartner eller annan person som bor i samma hushåll och är bärare av hepatit B påverkar lämpligheten för blodgivning. Om blodgivaren har fullständigt vaccinationsskydd mot hepatit B, kan Blodtjänsts läkare separat bedöma lämpligheten för blodgivning.

Hepatit C-infektion utgör ett permanent hinder för blodgivning. Även hepatit C-infektion hos en sexpartner utgör ett hinder för blodgivning. Man får ge blod när det har gått fyra månader sedan det sexuella förhållandet upphörde. Hepatit C-infektion hos en annan person i samma hushåll än en sexpartner utgör inget hinder för blodgivning. En förutsättning är dock att donatorn inte har kommit i kontakt med den smittade personens blod under de senaste fyra månaderna.

Läs också: Leversjukdom

Vill du veta mer? Ring blodgivarnas avgiftsfria infotelefon 0800 0 5801 (må–fre kl. 8–17).

Munherpes för första gången medför ett hinder på två veckor efter att symptomen eller medicineringen tagit slut.

Upprepad eller återkommande herpesinfektion på läpparna eller andra delar av huden utgör ett hinder för blodgivning fram till dess att blåsorna torkat in (ärrstadiet). Medicinering av herpes (lokal behandling, medicinkur eller profylaktisk behandling) utgör inget hinder för blodgivning.

Herpes i underlivets slemhinnor, genital herpes, medför i samband med den första symtomperioden ett fyra månader långt hinder för att ge blod. Vid senare förekommande symtomperioder kan man donera blod efter att sårfasen är över och blåsorna torkat in (ärrstadiet). Medicinering av genitalherpes (lokal behandling, medicinkur eller profylaktisk behandling) utgör inget hinder för blodgivning.

Vill du veta mer? Ring blodgivarnas avgiftsfria infotelefon 0800 0 5801 (må–fre kl. 8–17).

En HIV-infektion utgör ett bestående hinder för att ge blod. Också en HIV-infekterad sexpartner utgör ett hinder för att ge blod. Man kan ge blod då det gått minst fyra månader sedan det aktuella sexförhållandet avslutades.

Att det i samma hushåll bor någon annan HIV-infekterad person än sexpartnern, är inget hinder för blodgivning. Villkoret är dock att blodgivaren inte under de senaste fyra månaderna kommit i kontakt med den infekterade personens blod.

Vill du veta mer? Ring blodgivarnas avgiftsfria infotelefon 0800 0 5801 (må–fre kl. 8–17).

En hjärn- eller hjärnhinneoperation kan påverka möjligheterna att ge blod. Blodtjänsts läkare bedömer förutsättningarna, och kan behöva uppgifter ur sjukjournalen för att kunna göra en korrekt bedömning.

Vill du veta mer? Ring blodgivarnas avgiftsfria infotelefon 0800 0 5801 (må–fre kl. 8–17).

Smärtor i bröstet vilka härrör från hjärtat, hjärtinfarkt och kransartärsjukdom är bestående hinder för blodgivning. Också en förträngning (trombos) i kransartären, som behandlats med by-pass operation eller ballongvidgning, utgör ett bestående hinder för blodgivning.

Ett klaffel i hjärtat hindrar blodgivning, om patienten på grund av klaffelet regelbundet går på kontroll vartannat år, eller oftare.

En genomliden och överstånden hjärtmuskelinflammation, dvs. myokardit, hindrar blodgivning under 6 månader, om inte arytmisymtom eller hjärtsvikt anknutit till denna. Om arytmier eller hjärtsvikt anknutit till hjärtmuskelinflammationen resulterar det i att blod inte kan ges under två år räknat från datum då symtomen och behandlingarna upphört.

Se också: Rytmstörningar i hjärtat

Vill du veta mer? Ring blodgivarnas avgiftsfria infotelefon 0800 0 5801 (må–fre kl. 8–17).

Man kan inte ge blod om man har huvudvärk.

Se också: migrän

Vill du veta mer? Ring blodgivarnas avgiftsfria infotelefon 0800 0 5801 (må–fre kl. 8–17).

Blodtryckssjukdom eller dess medicinering utgör inget hinder för blodgivning, om blodtrycket hålls under kontroll med hjälp av medicineringen. För att kroppen ska hinna vänja sig vid medicinens verkan, bör man, efter att medicineringen inletts, vänta minst två veckor innan man ger blod.

Om du har lågt blodtryck, kan du ge blod ifall du är symptomfri utan medicinering. Om lågt blodtryck ger dig symptom eller om du använder läkemedel som höjer blodtrycket eller om du har svimmat på grund av det, rekommenderar vi dig att inte ge blod. Ungdomar har ofta lägre blodtryck, vilket korrigeras för många med åldern.

Vill du veta mer? Ring blodgivarnas avgiftsfria infotelefon 0800 0 5801 (må–fre kl. 8–17).

Influensa eller andra luftvägsinflammationer med feber, medför ett minst två veckor långt hinder för att ge blod.

Efter en eventuell mikrobmedicinkur (antibiotikakur) måste man vänta minst två veckor räknat från den dag då kuren avslutades, innan man kan ge blod.

Vill du veta mer? Ring blodgivarnas avgiftsfria infotelefon 0800 0 5801 (må–fre kl. 8–17).

Myggbett, bromsbett, getingsting eller andra insektsbett hindrar normalt inte blodgivning. Inte heller utgör ett symtomfritt fästingsbett något hinder för blodgivning.

En exceptionellt stark reaktion som orsakats av ett insektsstick eller bett och som krävt adrenalin eller läkarordinerad kortisontablett eller antibiotikabehandling medför ett två veckors hinder för blodgivning.

Borrelia med allmänna symtom medför ett tre månaders hinder för blodgivning efter att symtomen upphört.

Om man reagerat extra starkt på insektsbettet (med symtom som feber, omfattande svullnad och ömhet, illamående eller varbildning kring bettet), måste man vänta två veckor innan man kan ge blod.

Om det kring fästingsbettet har utvecklats ett hudeksem (det så kallade ringeksemet), måste man vänta två veckor från det att eksemet har försvunnit eller medicinkuren avslutats, innan man kan ge blod.

Vill du veta mer? Ring blodgivarnas avgiftsfria infotelefon 0800 0 5801 (må–fre kl. 8–17).

Kolesterolmediciner (till exempel statin) utgör inte längre något hinder för blodgivning, om sjukdomen i sig inte är ett hinder.

Likaså hindrar inte heller blodtrycksmediciner nödvändigtvis blodgivning.

Användning av tolk är möjligt endast vid sensoriskt funktionshinder eller vid symtom av autismspektrumstörning – då blodgivaren har en officiell och oberoende tolk till sitt förfogande.

Synskadad kan ha med sig en assistent vid blodgivningen, men blodgivaren och Blodtjänstens skötare fyller i frågeformuläret tillsammans.

Säkerheten för blodgivaren och produkterna är mycket viktig och därför är det nödvändigt att blodgivaren förstår Blodtjänstpersonalens budskap och vice versa.

Varje blodgivare ska ha möjlighet att självständigt och oberoende av andra fylla i frågeformuläret om sin hälsa och att delta i intervjudiskussionen med skötaren på Blodtjänst. På grund av detta har vi strikta krav på språkkunskaper och användning av tolk. Blodgivaren ska kunna finska, svenska eller engelska så pass bra att hen förstår innehållet i informationen som blodgivarna får och att hen kan fylla i frågeformuläret om sitt hälsotillstånd. Vid intervjun med skötaren kan svåra punkter fyllas i tillsammans med Blodtjänstens skötare.

Högt kolesterol eller bruk av kolesterolmedicin hindrar inte blodgivning. Om kolesterolbehandlingen har inletts på grund av till exempel en hjärtinfarkt, störningar i hjärnans blodomlopp eller konstaterad kransartärsjukdom, utgör dock dessa sjukdomar ett hinder för att ge blod.

Se också: Hjärtsjukdom.

Vill du veta mer? Ring blodgivarnas avgiftsfria infotelefon 0800 0 5801 (må–fre kl. 8–17).

Koppning medför ett fyra månaders hinder för blodgivning om huden har gått sönder. Koppning utan att huden går sönder eller blöder (till exempel torrkoppning eller sugkoppsmassage) hindrar inte blodgivning.

Vill du veta mer? Ring blodgivarnas avgiftsfria infotelefon 0800 0 5801 (må–fre kl. 8–17).

En kortisoninjektion eller injicering av något annat läkemedel i en led, medför ett en vecka långt hinder för att ge blod.

Vill du veta mer? Ring blodgivarnas avgiftsfria infotelefon 0800 0 5801 (må–fre kl. 8–17).

Kronisk obstruktiv lungsjukdom (KOL) utgör, om de är symtomfria, inget hinder för blodgivning. Sjukdomen är till sin natur framskridande och om sjukdomen kräver medicinering, kan man inte längre ge blod.

Vill du veta mer? Ring blodgivarnas avgiftsfria infotelefon 0800 0 5801 (må–fre kl. 8–17).

Kondylom hindrar inte blodgivning.

Den första perioden av herpes i underlivet medför ett fyra månader långt hinder för att ge blod. Senare förekommande perioder med symtom medför, om symtomen är kraftiga och kräver behandling med antibiotika, ett två veckor långt hinder för att ge blod. Om symtomen är lindriga, kan man ge blod efter det att sårfasen är över och blåsorna har torkat in.

Klamydia och gonorré medför ett fyra månader långt hinder för att ge blod. Syfilis är ett hinder för blodgivning. Också de tecken på tidigare syfilis som syns i blodproven även om sjukdomen behandlats och botats, utgör ett hinder för att ge blod.

Se också: HIV, sex och sexbeteende

Vill du veta mer? Ring blodgivarnas avgiftsfria infotelefon 0800 0 5801 (må–fre kl. 8–17).

Kroniska och progressiva leversjukdomar som kräver behandling eller uppföljning förhindrar blodgivning. Även levercirros är ett permanent hinder för donation.

Läs också: Hepatit A, B och C

Vill du veta mer? Ring blodgivarnas avgiftsfria infotelefon 0800 0 5801 (må–fre kl. 8–17).

Lunginflammation utgör ett tillfälligt hinder för att ge blod. Hur länge det tillfälliga hindret varar, beror på hur allvarlig lunginflammationen varit och hur den behandlats.

Vid lunginflammation som inte krävt sjukhusvård och som behandlats med antibiotika som tagits via munnen, måste man vänta två veckor efter det att antibiotikakuren avslutats, innan man kan ge blod. Om behandlingen av lunginflammationen innefattar efterkontroll eller lungröntgen för att fastställa tillfrisknandet, kan man inte ge blod förrän detta är avklarat.

En lunginflammation som krävt sjukhusvård eller behandling med intravenös antibiotika, medför ett minst tre månader långt hinder för att ge blod, räknat från den dag då behandlingen avslutades.

Vill du veta mer? Ring blodgivarnas avgiftsfria infotelefon 0800 0 5801 (må–fre kl. 8–17).

Ytterst få läkemedel utgör i sig ett hinder för att ge blod. Hur de mediciner som blodgivaren använder, påverkar möjligheterna att ge blod, bedöms oftast utgående från orsaken till medicineringen: Kan den sjukdom som medicinen ordinerats för, i sig vara ett hinder för blodgivning?

Sålunda utgör till exempel blodtrycksmediciner, kolesterolmediciner, allergi- och astmamediciner, mediciner som dämpar godartad tillväxt hos prostatan, depressionsmediciner, smärtstillande mediciner och sömnmedel inte i sig något hinder för att ge blod. De flesta som använder sådana mediciner kan ge blod.

Då blodtrycksmedicin påbörjas bör man vänta två veckor och då psykofarmaka påbörjas en månad innan man kan ge blod.

Då diabetesmedicinering påbörjas (i tablett- eller injektionsform, insulin undantaget) bör man vänta en månad innan man kan ge blod.

Örtmediciner och naturpreparat hindrar inte blodgivning. Likaså är alla näringstillskott och vitaminer tillåtna.

Mer information om olika läkemedels inverkan på möjligheterna att ge blod, finns i samband med informationen om den sjukdom som läkemedlet ordinerats för.

Se också: antibiotikakurer

Vill du veta mer? Ring blodgivarnas avgiftsfria infotelefon 0800 0 5801 (må–fre kl. 8–17).

Laktos-intolerans, funktionella magbesvär, halsbränna, förstoppning, funktionella tarmbesvär, hemorrojder och celiaki utgör inget hinder för blodgivning.

Inflammatoriska tarmsjukdomar, såsom Crohns sjukdom och blödande tjocktarmsinflammation utgör hinder för blodgivning. Man måste vänta minst ett år efter det att sjukdomssymtomen har försvunnit och medicineringen avslutats innan man kan ge blod.
Magsjuka (till exempel ”spysjuka” eller diarré) utgör ett tillfälligt hinder för att ge blod. Man måste vänta i minst två veckor efter det att symtomen har försvunnit och medicineringen avslutats innan man kan ge blod.

Vid parasitsjukdomar i tarmen (till exempel giardia, amöba) bör man vänta i minst en månad efter det att symtomen försvunnit och medicineringen avslutats innan man kan ge blod. Om man bara bär på sjukdomen, men inte har symtom, kan man ge blod.

En infektion orsakad av kampylobakterier, medför ett en månad långt hinder för att ge blod, räknat från det att symtomen förvunnit och medicineringen avslutats.

De flesta magmediciner är tillåtna också för blodgivare. Mediciner mot halsbränna och matsmältningsbesvär (dyspepsi), liksom profylaktiska mediciner mot magsår, utgör inget hinder för blodgivning. Däremot utgör mediciner mot inflammatoriska tarmsjukdomar hinder för blodgivning.

Se också: helicobakterieinfektion, operationer och endoskopi

Vill du veta mer? Ring blodgivarnas avgiftsfria infotelefon 0800 0 5801 (må–fre kl. 8–17).

En resa till ett malariaområde medför ett sex månader långt tillfälligt hinder för att ge blod, räknat från hemkomsten och den dag då den profylaktiska medicineringen mot malaria avslutades. Malariamedicinering som påbörjats hemma inför avresan, utgör inget hinder för blodgivning före själva resan.

Som malariaområde betraktas områden där det enligt Världshälsoorganisationen (WHO) förekommer finns även en liten risk för malaria. Vissa av dessa områden är sådana att resenärer inte rekommenderas profylaktisk (förebyggande) medicinering. Om en person har insjuknat i malaria följer en blodgivningskarens på tre år efter behandlingen.

Malaria-antikroppar testas i samband med blodgivningen i följande situationer:

• blodgivaren har insjuknat i malaria (testet kan tas om minst tre år gått efter vård och tillfrisknande)
• av personer som ger blod den första gången och har i barndomen under fem års ålder bott i ett land där malaria förekommer
• av personer som har i barndomen under fem års ålder bott i ett land där malaria förekommer och har besökt ett malariaområde under de sista tre åren. Testet kan tas om mins sex månader har gått efter den sista vistelsen på ett malariaområde.

Blodtjänst kontaktar blodgivaren om resultatet är positivt. Ett positivt resultat innebär ett permanent hinder för att ge blod.

Vill du veta mer? Ring blodgivarnas avgiftsfria infotelefon 0800 0 5801 (må–fre kl. 8–17).

Menstruation hindrar inte blodgivning.

Vill du veta mer? Ring blodgivarnas avgiftsfria infotelefon 0800 0 5801 (må–fre kl. 8–17).

Under ett migränanfall kan man inte ge blod, men profylaktisk medicinering för att förebygga migrän, utgör i allmänhet inget hinder för blodgivning. Trygga preparat med tanke på blodgivning är till exempel vanliga värkmediciner, så kallade triptaner (till exempel Imigran®, Maxalt®, Naramig® ja Zomig®) och betablockerare.

Då en biologisk, injicerbar medicin (till exempel Ajovy®, Aimovig®, Emgality®) påbörjas bör man vänta tre månader innan man kan ge blod.

Vill du veta mer? Ring blodgivarnas avgiftsfria infotelefon 0800 0 5801 (må–fre kl. 8–17).

Efter ett missfall bör man vänta i minst sex månader innan man kommer för att ge blod. Ett tidigt missfall (mindre än graviditetsvecka 8) utgör inte hinder för blodgivning.

Kvinnor som försöker bli gravida rekommenderas att undvika blodgivning, för det är önskvärt att hålla en bra hemoglobinnivå om man vill bli gravid.

Vill du veta mer? Ring blodgivarnas avgiftsfria infotelefon 0800 0 5801 (må–fre kl. 8–17).

Motion och idrott är inget hinder för blodgivning, men man bör tänka på vissa saker då man planerar tidpunkten för blodgivning.

Under blodgivningen förlorar man ungefär en halv liter blod, och det påverkar vätskebalansen på kort sikt.

Sänkningen av hemoglobinvärdet på grund av blodgivningen påverkar prestationsförmågan, som behövs vid hård eller långvarig fysisk prestation, på både kort och längre sikt. Dagen efter blodgivningen kan motionärer börja med sin vanliga träning. Däremot kan det ta upp till en månad att klara av målmedveten, hård träning och att uppnå topprestationer.

För att säkerställa normaliseringen av vätskebalansen, skall man inte motionera eller utöva idrott där man svettas mycket, eller anstränger stickarmen, samma dag efter att man donerat blod. För att vätskebalansen skall vara så bra som möjligt redan innan blodgivningen, borde man inte idrotta och svettas mycket just innan man kommer till blodgivningen.

Vill du veta mer? Ring blodgivarnas avgiftsfria infotelefon 0800 0 5801 (må–fre kl. 8–17).

MS-sjukdom, liksom alla andra långtids- och eventuellt framskridande sjukdomar i nervsystemet, utgör bestående hinder för att ge blod.

Vill du veta mer? Ring blodgivarnas avgiftsfria infotelefon 0800 0 5801 (må–fre kl. 8–17).

Myom, en godartad tumör i livmodern, hindrar inte blodgivning.

Vill du veta mer? Ring blodgivarnas avgiftsfria infotelefon 0800 0 5801 (må–fre kl. 8–17).

Nagelsvamp eller mediciner som används i behandlingen av den, hindrar inte blodgivning.

Vill du veta mer? Ring blodgivarnas avgiftsfria infotelefon 0800 0 5801 (må–fre kl. 8–17).

Narkolepsi utgör ett bestående hinder för att ge blod.

Vill du veta mer? Ring blodgivarnas avgiftsfria infotelefon 0800 0 5801 (må–fre kl. 8–17).

Åtgärder som gjorts under narkos (nedsövning) eller vid epiduralbedövning, medför ett 1–6 månader långt hinder för att ge blod. Tiden är beroende av åtgärdens omfattning, typ av operation och hur lång tid det tar för personen att återhämta sig.

Mindre åtgärder under lokalbedövning medför ett 1–4 veckor långt hinder för att ge blod.

Vill du veta mer? Ring blodgivarnas avgiftsfria infotelefon 0800 0 5801 (må–fre kl. 8–17).

Om man prövat på eller sporadiskt använt andra narkotiska preparat än sådana som injiceras, måste man vänta två veckor innan man kan ge blod. Kontinuerligt bruk av narkotika är ett hinder för blodgivning.

Missbruk av narkotika i injektionsform, även om det skett bara en enda gång, utgör ett bestående hinder för att ge blod. Bruk av läkemedel i injektionsform utan läkarordination (till exempel anabola steroider), medför ett bestående hinder för att ge blod, även om det skett bara en enda gång.

Kontakta vår avgiftsfria infotelefon (se numret nedan) angående förutsättningarna för att ge blod om din sexpartner har använt injicerbara droger eller andra läkemedel i injektionsform utan läkarordination.

Vill du veta mer? Ring blodgivarnas avgiftsfria infotelefon 0800 0 5801 (må–fre kl. 8–17).

En kortvarig njursvikt (insufficiens) i njurarna (t.ex. i samband med sorkfeber) medför ett tillfälligt hinder för att ge blod. Man kan ge blod då det har gått minst sex månader sedan symtomen försvann och behandlingen avslutades.

En njure som avlägsnas på grund av sjukdom, och njursvikt utgör bestående hinder för att ge blod. En njurinflammation eller inflammation i njurbäckenet, medför ett tre månader långt hinder för att ge blod.

Vill du veta mer? Ring blodgivarnas avgiftsfria infotelefon 0800 0 5801 (må–fre kl. 8–17).

Man kan inte ge blod, om man vet att man inom de närmaste två månaderna ska genomgå en större operation.

Operationer medför ett 1–6 månader långt hinder för att ge blod, beroende på operationens omfattning, typen av operation och hur snabbt återhämtningen sker.

Titthålsoperationer och endoskopier som görs med flexibla endoskop (till exempel gastroskopi eller magendoskopi, koloskopi eller tjocktarmsendoskopi och bronkoskopi eller lungendoskopi) medför ett fyra månader långt hinder för blodgivning. Blodtjänst följer de alleuropeiska direktiven, även om det i Finland aldrig påträffats fall där en sjukdom spridits via orena endoskop.

Titthålsundersökningar och –operationer av leder görs med ett styvt instrument. Beroende på ingreppets omfattning bör man vänta i 1-4 veckor före man kan ge blod, någon gång t.o.m. 4 månader (t.ex. vid ett större knäingrepp med lång konvalescenstid).

Smärre åtgärder under lokalbedövning medför ett hinder för att ge blod i en till fyra veckor.

Se också: tandvård

Vill du veta mer? Ring blodgivarnas avgiftsfria infotelefon 0800 0 5801 (må–fre kl. 8–17).

En organtransplantation och den tillhörande medicineringen orsakar en försämring av motståndskraften och blodgivning är därför inte tillåtet.

Ett vävnads- eller celltransplantat från en annan människa (till exempel ben- eller hudtransplantat) medför ett fyra månader långt hinder för blodgivning.

Användning av personens egen vävnad som transplantat (till exempel sen-, ben- eller hudtransplantat) medför i sig inget särskilt hinder för att ge blod. Blodgivningshindrets längd avgörs från fall till fall, på basen av det operativa ingreppet.

Se också: transplantat av ögonvita och hornhinna

Vill du veta mer? Ring blodgivarnas avgiftsfria infotelefon 0800 0 5801 (må–fre kl. 8–17).

Osteoporos eller osteopeni hindrar inte blodgivning. Osteoporosläkemedel som tas oralt eller i form av nässpray hindrar inte blodgivning, men vissa läkemedel som injiceras medför ett två veckors hinder för blodgivning efter varje behandlingsomgång.

Vill du veta mer? Ring blodgivarnas avgiftsfria infotelefon 0800 0 5801 (må–fre kl. 8–17).

Piercing (hål genom huden) medför ett fyra månader långt hinder för att ge blod. Som piercing räknas också att låta göra hål i öronen.

Förbudet mot att ge blod baserar sig på de direktiv som följs i Europa. Bakgrunden är risken för att man vid piercing infekteras av sjukdomsalstrare som sprids via blodet, såsom hepatitvirus C och B och HI-virus.

Se också: tatuering och pigmentering

Vill du veta mer? Ring blodgivarnas avgiftsfria infotelefon 0800 0 5801 (må–fre kl. 8–17).

P-piller och andra preventivmedel (exempelvis p-ring eller spiral) samt hormonpreparat mot klimakteriesymtom utgör inget hinder för blodgivning.

Insättning eller avlägsnande av preventivkapsel medför ett hinder för blodgivning i en vecka endast om såret behövt sys.

Vill du veta mer? Ring blodgivarnas avgiftsfria infotelefon 0800 0 5801 (må–fre kl. 8–17).

Lindrig psoriasis på huden, som behandlas lokalt, utgör i sin lugna fas inget hinder för blodgivning. Om sjukdomen tydligt är på väg att förvärras, medför det ett tillfälligt hinder för att ge blod.

Ljusbehandling utan medicin som ökar ljuskänsligheten, hindrar inte blodgivning. Psoriasis, som kräver någon form av tablettmedicin, utgör ett hinder för blodgivning. Neotigason-medicinering medför att man inte på länge kan ge blod: Det bör ha gått minst två år från det att medicineringen avslutades, innan man kan ge blod.

Vill du veta mer? Ring blodgivarnas avgiftsfria infotelefon 0800 0 5801 (må–fre kl. 8–17).

De flesta som lider av störningar i den psykiska hälsan kan ge blod. Villkoren är att symtomen är lindriga, man inte behövt sjukhusvård under senaste halvåret, och att den eventuella medicineringen pågått minst en månad och att medicinerna inte är till förfång för patienten som får blodet, eller ökar riskerna för blodgivaren.

Mediciner mot depression (antidepressiva) förhindrar inte donering av helblod. En del mediciner förhindrar donering av trombocyter. Insomningsmediciner och mediciner som hjälper att få tag på sömnen hindrar inte blodgivning. En del psykosmediciner och mediciner för bipolär sjukdom förhindrar blodgivning. Det lönar sig att ringa vår avgiftsfria infotelefon, 0800 0 5801 (må-fre 8-17), och kontrollera hur medicinen ifråga påverkar blodgivningen.

Man kan ge blod om den reumatiska sjukdomen (till exempel ledgångsreumatism, Bechterews sjukdom, polymyalgia rheumatica) är symtomfri eller om den kan hållas symtomfri med hjälp av sporadiskt bruk av smärtstillande medicin.

Man kan ge blod om den reumatiska sjukdomen (t.ex. ledgångsreumatism, ryggradsreumatism, polymyalgia rheumatica) är symtomfri eller har milda symtom och behandlas med antiinflammatoriska läkemedel och/eller Oxiklorin®.

Vill du veta mer? Ring blodgivarnas avgiftsfria infotelefon 0800 0 5801 (må–fre kl. 8–17).

Återkommande allvarliga rytmstörningar (till exempel förmaksflimmer) är bestående hinder för blodgivning. Som allvarliga rytmstörningar betraktas sådana som försämrar prestationsförmågan, leder till sjukhusvård via jouren eller som på annat sätt är betydande för hjärtverksamheten.

Tillfälliga godartade extraslag och läkemedel för behandling av dem hindrar inte blodgivning.

Läkemedel mot rytmstörningar, som ordinerats för behandling av allvarliga, återkommande eller bestående rytmstörningar, utgör hinder för blodgivning.

Vill du veta mer? Ring blodgivarnas avgiftsfria infotelefon 0800 0 5801 (må–fre kl. 8–17).

Personer som använder rullstol kan ge blod om de kan förflytta sig till och från blodgivarbritsen antingen självständigt eller med hjälp av en egen assistent (blodgivning sker i halvsittande läge). Av säkerhetsskäl hjälper vår personal inte till vid förflyttningen.

Alla våra fasta verksamhetsställen är tillgängliga och rullstolsanpassade. Ska du besöka en mottagning inom den mobila blodgivningstjänsten lönar det sig att kontrollera tillgängligheten i förväg genom att ringa blodgivarnas avgiftsfria infotelefon 0800 0 5801 (vardagar kl. 8 – 17).

Blodgivarbritsarna i fasta verksamhetsställen: höjd från golv till säte 65 cm. Britsarna har armstöd som kan skjutas i sidled (de kan inte lösgöras).

Blodgivarbritsarna i den mobila blodgivningstjänsten: höjd från golv till säte 53 cm, dessutom ett fotstöd på ca 68 cm höjd. Höjden på armstöden kan justeras eller tas bort helt när man förflyttar sig till britsen.​

Det bör ha gått minst tre månader efter det att salmonellasymtomen försvann och medicineringen avslutades, innan man kan ge blod. Om man bär på salmonella, men inte har symtom, kan man ge blod.

Vill du veta mer? Ring blodgivarnas avgiftsfria infotelefon 0800 0 5801 (må–fre kl. 8–17).

En ny sexpartner medför ett fyra månader långt hinder för att ge blod, på grund av risken för hepatit- eller HIV-infektion. Med sexpartner avses en person med vilken man har haft samlag, oral- eller analsex.

Byte av sexpartner, till exempel återförening med en ex-partner, jämställs med ny sexpartner.

Fler än en sexpartner under de senaste 4 månaderna orsakar ett hinder för blodgivning. Hindret upphör när du haft högst en sexpartner under de senaste 4 månaderna.

Försäljning och köp av sex medför ett 4 månader långt förbud mot att ge blod.

Även om bruket av kondom märkbart minskar risken för infektion, är den ändå inte ett fullgott skydd. Därför påverkar bruket av kondom inte de blodgivningsbegränsningar som gäller vid sex.

Vill du veta mer? Ring blodgivarnas avgiftsfria infotelefon 0800 0 5801 (må–fre kl. 8–17).

Skabb, flatlöss och löss är parasiter som lever på huden. De orsakar lokal inflammation, men sprider inga andra sjukdomar och förekommer inte i blodomloppet. Springmasken är en parasitmask som orsakar lokala symptom runt anusområdet. Ingen av dessa ytliga sjukdomar sprids via blodet. Man kan ge blod när symtomen har lugnat sig.

Om skabb behandlas med en antibiotikakur via munnen, kan man ge blod tidigast två veckor efter avslutad kur. Lokalbehandlingar för skabb, flatlöss eller löss är inte ett hinder för att ge blod.

Läkemedel som används för behandling av springmask är inte i sig ett hinder för att ge blod.

Vill du veta mer? Ring blodgivarnas avgiftsfria infotelefon 0800 0 5801 (må–fre kl. 8–17).

Underfunktion (insufficiens) i sköldkörteln och symtomfri struma hindrar inte blodgivning. Man kan ge blod, om substitutionsbehandlingen med sköldkörtelhormon (t.ex. Thyroxin®) har pågått i minst sex månader.

Akut sköldkörtelinflammation med symtom, eller överskott av sköldkörtelhormon (hyperthyreos) och behandlingen av dessa medför ett tillfälligt hinder för att ge blod. Man kan ge blod då det gått minst sex månader från ett operativt ingrepp, eller sedan behandlingen med radioaktivt jod, eller medicineringen av överproduktionen avslutades.

Vill du veta mer? Ring blodgivarnas avgiftsfria infotelefon 0800 0 5801 (må–fre kl. 8–17).

Lindrig eller medelsvår sömnapnè utgör inget hinder för blodgivning. Svår sömnapnè med symptom under dagen, (t.ex. svår trötthet, benägenhet att somna plötsligt), utgör hinder för blodgivning. Man kan inte heller donera blod om undersökningarna av svår sömnapnè är på gång, det är mindre än 3 månader sedan påbörjande av vård (t.ex. övertrycksbehandling med CPAP-apparat, eller operation), eller om symptomen inte lindras påtagligt trots påbörjad vård. Symtomen för sömnapné beror på att kroppen under sömnen drabbas av perioder med syrebrist. Eftersom blodgivningen medför en sänkning av hemoglobinvärdet, som i sin tur försämrar syrsättningen av kroppen, kan blodgivningen förvärra symtomen vid svår sömnapné.

Vill du veta mer? Ring blodgivarnas avgiftsfria infotelefon 0800 0 5801 (må–fre kl. 8–17).

Sömnstörningar utgör normalt inget hinder för blodgivning. Om man har svåra sömnstörningar, som redan pågått under en längre tid, eller lider av en stor sömnskuld, kan man inte ge blod, för blodgivarens allmäntillstånd ska vara gott. Bruket av sömnmedel eller melatoninpreparat hindrar inte blodgivning.

Vill du veta mer? Ring blodgivarnas avgiftsfria infotelefon 0800 0 5801 (må–fre kl. 8–17).

Enbart tandkontroll, fluorbehandling av tänderna, tandröntgen eller åtdragning av tandställning medför inte hinder för blodgivning.

Små ingrepp som utförs av en tandhygienist eller tandläkare medför ett hinder för blodgivning för ingreppsdagen. Sådana ingrepp innefattar till exempel tandlagning, borttagning av tandsten, slutlig installation av krona eller implantat i munnen. Man kan ge blod redan följande dag.

Tandkirurgi, tandutdragning och rotfyllning medför ett hinder för blodgivning i en vecka. Installation av tandimplantat i käkbenet medför ett fyra veckors hinder för blodgivning. Tandvård eller tandingrepp utanför EU medför ett fyra månaders hinder för blodgivning.

Medan en tandinflammation eller svår tandköttsinflammation pågår kan man inte ge blod. Efter att symtomen har upphört eller en antibiotikakur har avslutats ska det gå minst två veckor innan man kommer för att ge blod.

Vill du veta mer? Ring blodgivarnas avgiftsfria infotelefon 0800 0 5801 (må–fre kl. 8–17).

Tatuering och kosmetisk pigmentering medför ett fyra månader långt hinder för att ge blod. Förbudet att ge blod baserar sig på de direktiv som följs i Europa. Bakgrunden är risken för att man vid punkteringen av huden infekteras av sjukdomsalstrare som sprids via blodet, såsom hepatitvirus C och B och HI-virus. Estetisk injektionsbehandling utan färgämnen (till exempel fyllning av läpparna) utförd i Finland hindrar inte blodgivning.

Se också: piercing

Vill du veta mer? Ring blodgivarnas avgiftsfria infotelefon 0800 0 5801 (må–fre kl. 8–17).

Användning av snus och tobak hindrar inte blodgivning. Inte heller utgör substitutionsvård mot nikotin eller mediciner som hjälper blodgivaren att sluta röka, något hinder för blodgivning. Vi rekommenderar inte rökning före eller efter blodgivning.

Vill du veta mer? Ring blodgivarnas avgiftsfria infotelefon 0800 0 5801 (må–fre kl. 8–17).

Transplantat av ögonvita (sclera) och hornhinna medför ett bestående hinder för att ge blod, såväl i Finland som i de flesta europeiska länder. Den mänskliga varianten av galna ko-sjukan, eller Creutzfeldt-Jakobs sjukdom, har konstaterats smitta via dessa transplantat och via blodprodukter. Även om sjukdomen hittills inte konstaterats i Finland, följer Blodtjänst de allmäneuropeiska direktiven.

Vill du veta mer? Ring blodgivarnas avgiftsfria infotelefon 0800 0 5801 (må–fre kl. 8–17).

Efter det att behandlingen och uppföljningen av tuberkulosen är slutförd, måste man vänta minst två år innan man kan ge blod.

Vill du veta mer? Ring blodgivarnas avgiftsfria infotelefon 0800 0 5801 (må–fre kl. 8–17).

Urinvägsinflammation orsakar ett tillfälligt hinder för att ge blod. Man bör vänta minst två veckor efter det att symtomen försvunnit och medicineringen avslutats, innan man kan ge blod. Profylaktisk medicinering för att förebygga urinvägsinflammation utgör inget hinder för blodgivning, om man är symtomfri.

Se också njursjukdom.

Vill du veta mer? Ring blodgivarnas avgiftsfria infotelefon 0800 0 5801 (må–fre kl. 8–17).

De vanligaste, profylaktiska (förebyggande) vaccinationerna hindrar inte blodgivning. Sådana, med tanke på blodgivning trygga vaccinationer är bland annat coronavaccin, pneumokockvaccin och vaccination mot kikhosta, influensa, stelkramp (tetanus), difteri, polio, A-hepatit och TBE (hjärnhinneinflammation som sprids via fästingar; ”Kumlingesjukan”).

Vaccinering mot B-hepatit medför fyra veckor långt hinder för blodgivning.

En del profylaktiska vacciner innehåller försvagade, levande sjukdomsalstrare. Sådana är till exempel vaccin mot vattenkoppor, mässling, gula febern, och bältros.
Vaccination med vaccin som innehåller levande virus, medför ett fyra veckor långt hinder för att ge blod.

Om man reagerar kraftigt på vaccinet (svår värk, feber eller eksem) bör man vänta två dygn efter det att symtomen försvunnit innan man kan ge blod.

Om man vaccinerats för att man blivit exponerad för en viss sjukdom eller infektion (till exempel om man blivit biten av ett djur), medför vaccineringen ett betydligt längre hinder för blodgivning än ett vanligt, profylaktiskt vaccin.

Vill du veta mer? Ring blodgivarnas avgiftsfria infotelefon 0800 0 5801 (må–fre kl. 8–17).

Minimigränsen är på grund av mängden blod som samlas in.

Människans kropp innehåller ungefär fem liter blod. Den mängd (cirka en halv liter) som samlas in vid blodgivningen, får av säkerhetsskäl inte överstiga 10 procent av den totala blodvolymen.

Då kroppens blodmängd är beroende av kroppsvikten, är den hos personer som väger under 50 kg så liten, att riskerna för biverkningar efter blodgivningen, såsom svindel, illamående eller avsvimning, ökar.

Samma viktgräns nämns i de flesta internationella rekommendationer och den finns också i EU:s bloddirektiv, som alla medlemsländer ska följa.

Ytlig ventrombos medför ett tillfälligt hinder för blodgivning. Hur länge hindret varar beror på hur omfattande trombosen är, och hur den behandlats.

En enskild (första), djup ventrombos (blodpropp) i benet, vilken har krävt minst två veckors behandling med koagulationshämmande läkemedel, utgör ett hinder för blodgivning. Hindret blir bestående, om orsaken till proppen konstaterats eller konstateras bero på ett nedärvt anlag för trombos eller en rubbning i blodets koagulationsfunktion.

Om ett sådant anlag inte har konstaterats, kan man ge blod då det gått minst tre månader sedan behandlingen av den djupa ventrombosen i benet avslutats.

Efter en blodpropp i lungan måste man vänta ett år efter avslutad vård, innan man kan ge blod.

Alla återkommande eller förnyade, djupa blodproppar som krävt minst två veckors vård med koagulationshämmande läkemedel, utgör ett bestående hinder för blodgivning.

Även en enda, enskild blodpropp i ögonbottnen medför ett bestående hinder för att ge blod.

Se också: artärsjukdom

Vill du veta mer? Ring blodgivarnas avgiftsfria infotelefon 0800 0 5801 (må–fre kl. 8–17).

I enlighet med de direktiv som följs i Europa, bör en blodgivare väga minst 50 kg. Detta minimikrav är nödvändigt för att blodgivaren inte ska förlora för mycket av sin blodvolym vid blodgivningen. Förlorar man för mycket blod, ökar risken för svimning och återhämtningen efter blodgivningen går långsammare.

För att du ska kunna ge blod, du kan väga högst 200 kg. Maximigränsen på grund av blodgivningsbäddarnas maximala bärförmåga.

Vill du veta mer? Ring blodgivarnas avgiftsfria infotelefon 0800 0 5801 (må–fre kl. 8–17).

Om du har ett yrke eller en hobby, där eventuell svindel eller trötthet efter blodgivningen kan medföra uppenbar fara, rekommenderas att du håller en paus på minst 12 timmar efter blodgivningen, innan du återgår till arbetet eller hobbyn. Rekommendationen baserar sig på allmäneuropeiska direktiv. Yrken i den här kategorin är flygare, lok- eller kranförare, samt dykare. Vissa flygbolag har därtill egna direktiv för sina flygare gällande karenstiden efter en blodgivning.

Vill du veta mer? Ring blodgivarnas avgiftsfria infotelefon 0800 0 5801 (må–fre kl. 8–17).

Om man har en ögoninflammation med svåra symtom, kan man inte ge blod. När symtomen har försvunnit, kan man ge blod, även om man fortfarande använder ögondroppar.

Ögondroppar som används för behandling av en bakterieinflammation i ögats bindhinna, en allergisk ögoninflammation eller för fuktning av ögonen, hindrar inte blodgivning.

Vill du veta mer? Ring blodgivarnas avgiftsfria infotelefon 0800 0 5801 (må–fre kl. 8–17).

En akut öroninflammation medför ett tillfälligt hinder för att ge blod. Man kan ge blod då det gått två veckor sedan symtomen upphörde och en eventuell antibiotikakur avslutades.

En lindrig inflammation i örongången och örondroppar som används i behandlingen av den, hindrar inte blodgivning.

Vill du veta mer? Ring blodgivarnas avgiftsfria infotelefon 0800 0 5801 (må–fre kl. 8–17).