Nordiskt samarbete inom blodförsörjningen planeras i Nordkalotten
De ansvariga aktörerna för blodförsörjningen i Finland, Norge och Sverige planerar ett samarbete för att stödja akutsjukvården i sina nordligaste områden. Målet är att förbättra tillgången till blodtransfusion i nödläge i ett område med långa avstånd och svåra väderförhållanden. Samarbetsprojektet sammanträder i Rovaniemi den 30 september–1 oktober 2026.
I Nordkalotten har det länge bedrivits gränsöverskridande samarbete i krävande akutsjukvårdssituationer, men blodförsörjningen har hittills inte ingått i samarbetet. Långa avstånd och svåra transportförhållanden kan försvåra tillgången till blodprodukter för patienter i akuta situationer.
I Norge kan väderförhållandena ibland helt förhindra både väg- och flygtransporter. Även i Finland och Sverige kan situationer uppstå där helikoptrar inte kan flyga och vägtransporter är för långsamma.
“Även om varje land måste kunna säkerställa tillgången till blodprodukter inom sitt eget område måste vi också bygga upp ett mer flexibelt samarbete mellan länderna. Det handlar om att vara beredd på exceptionella situationer”, säger Torunn Oveland Apelseth, chef för det norska blodberedskapscentret (Nokblod) och projektledare för det nordiska blodberedskapsprojektet (Nordic Blood Preparedness Project).
Blodförsörjningen måste vara beredd på plötsliga förändringar i blodbehovet och på undantagssituationer. Bland de värsta scenarierna ingår stora olyckor, allvarliga störningar i tillgången på och transporten av blodprodukter samt olika krissituationer, såsom väpnade konflikter.Även av denna anledning är det nordiska samarbetet viktigt.
Olika länder har olika system för blodförsörjning
Norge, Sverige och Finland har var och en organiserat sin nationella blodförsörjning på olika sätt. I Norge och Sverige sker blodinsamling och tillverkning av blodprodukter på ett decentraliserat sätt genom anläggningar som är knutna till sjukhus. I Finland finns däremot ett nationellt system som drivs av Finlands Röda Kors Blodtjänst, där blod samlas in på olika håll i landet och Blodtjänst är ansvarig för tillverkningen av blodprodukterna.
“I det här projektet lär vi oss att förstå varandras system. Målet är att vi vid behov ska kunna hjälpa varandra att agera i patientens bästa intresse”, säger den medicinska chefen Jarkko Ihalainen vid Finlands Röda Kors Blodtjänst.
Blodproduktens hållbarhetstid är kort, vilket innebär att långvarig lagring i regel inte är möjlig. Inom projektet utvärderar varje land sin nuvarande blodförsörjningskapacitet, såsom sina lager av blodprodukter, sina transportarrangemang och sina verksamhetsmodeller i den nordliga regionen. På grundval av detta planeras samarbetet.
Gränsöverskridande blodförsörjning kräver förändringar i regelverket
Blodförsörjningen är en noggrant reglerad verksamhet, och distribution av blodprodukter över gränserna är inte enkelt utan noggranna förberedelser. Till exempel måste märkningen av produkterna vara tydlig för användarna.
“Nordiskt samarbete kring användningen av blodprodukter kräver en nära dialog med myndigheterna för att de lagstadgade kraven ska kunna beaktas. Samtidigt måste man se till att bestämmelserna inte hindrar livräddning på grund av att de är för rigida”, säger Torunn Oveland Apelseth.
Samarbete med myndigheterna och identifiering av eventuella regleringshinder är centrala mål för projektet. Detta måste göras i varje land, eftersom det finns små skillnader i regelverket. Regleringen på EU-nivå har just förändrats i och med den nya SoHo-förordningen (Substances of Human Origin). I Finland och Sverige anpassas den nationella lagstiftningen i enlighet med denna.
Samarbetet omfattar finska Lappland, svenska Norrbotten och Norge. Från Finland deltar Lapplands välfärdsregion, NordLab – som tillhandahåller laboratorietjänster till välfärdsregionerna i norra Finland – samt Finlands Röda Kors Blodtjänst.
