Prehospital akutsjukvård undersöker användning av helblodspreparat

Blodtjänst i Finlands Röda Kors inleder i samarbete med akutläkare en studie om användningen av helblodspreparat som stöd för akutvården. Studien utreder helblodspreparatets funktionsduglighet och säkerhet i akuta situationer inom akutsjukvård.

Studien strävar efter att få cirka 300 patienter under tre år. Biträdande överläkare Jouni Lauronen vid Blodtjänst arbetar som ansvarig forskare i forskningsprojektet.

I årtionden har man vid blodtransfusioner använt komponentpreparat som framställts av olika delar av blodet. Varje del av blodet har sitt eget syfte: de röda blodkropparna transporterar syre till kroppen, blodplättarna förhindrar blödning och plasmat innehåller antikroppar, koagulationsfaktorer samt andra proteiner. På så sätt får patienten exakt den del av blodet som mest gynnar behandlingen.

Helblodspreparatet innehåller alla komponenter i blodet: röda blodkroppar, blodplättar och plasma.

– Vårt mål är att utreda användbarheten och säkerheten i helblodspreparatet vid vård av patienter. Helblodspreparat användes före den nuvarande komponentterapin, det vill säga preparat gjorda av olika delar av blodet. Det är alltså inte fråga om någon ny uppfinning, säger Lauronen.

– Vi undersöker också verkningarna av helblodspreparat på blodets koagulationssystem och bland annat på det inflammatoriska svaret.

Snabb blodtransfusion kan rädda liv

I samarbete mellan sakkunniga från Blodtjänst, HUS och Päijänne-Tavastlands välfärdssamkommun har man planerat en öppen, icke-randomiserad klinisk studie där man jämför röda blodkroppar med helblodspreparat i akutsjukvård utanför sjukhuset. Det primära målet är att analysera användbarheten av ett helblodspreparat för akutsjukvård utanför sjukhuset.

Vanligtvis utförs blodtransfusioner på sjukhus. Från och med mitten av 2010-talet har man också börjat utföra blodtransfusioner på akutvårdsenheter i Finland.

– Vanligtvis överförs endast O RhD-negativa röda blodkroppar och torr plasma till patienten i akutsjukvård. Trombocyter har inte kunnat användas utanför sjukhus i Finland på grund av deras svåra användnings- och lagringsförhållanden. Helblodpreparat innehåller också blodplättar, varför det kan antas ge en bättre effekt på blodkoaguleringen, säger Lauronen.

Internationell finansiering för studien

Helblodspreparatet är också av internationellt intresse. Därför beslutade samarbetsorganisationen för blodbanker i Europa, European Blood Alliance, att finansiera det finländska forskningsprojektet med 40 000 euro. Studien har dessutom beviljats finansiering bland annat från Statens forskningsfinansiering som beviljas sjukhus samt från Försvarets vetenskapliga delegation.

Information om användbarheten för helblodspreparat önskas på olika håll i Europa. Många länder planerar att börja använda helblod i blodtransfusioner inom akutsjukvården.

Studien inleds i samarbete med Päijänne-Tavastlands välfärdssamkommun, men avsikten är att även andra forskningspartner och akutvårdsenheter deltar i studien i fortsättningen. Helblodspreparat kommer enligt planen att användas i tre akutvårdsenheter.

Syftet med studien är också att påvisa säkerheten i helblodspreparatet och att analysera dess effekt på koaguleringsegenskaper och endotelskador i patientens blod samt inflammatoriska reaktioner jämfört med preparatet med röda blodkroppar som idag används inom akutsjukvården.

Studien kan i fortsättningen påverka Blodtjänsts produktion, så att ett nytt helblodspreparat skulle tas i bruk inom akutsjukvård jämsides med preparat av blodkomponenter. Komponenternas huvudroll inom blodtransfusionsterapi fortsätter.