Alla dagar året om

text Nina Pinjola / Mediafocus
bilder Matti Rajala
Artikeln har publicerats i Röda Korsets tidning 03/2025.

Försommarkvällen övergår i en grå natt på Blodtjänsts huvudsakliga verksamhetsställe i Veckal i Vanda. När andra redan är på väg till sängs lyser lamporna klara på Blodtjänst.

Jobbet pågår natten igenom. Det är nödvändigt, för operationspatienter, födande mödrar eller olycksoffer kan behöva blodpreparat när som helst. Blodcentralerna på sjukhus skickar också patientprover för undersökning natten igenom.

– Patientprover kommer med taxi, buss och som flygfrakt. Nattetid är den vanligaste transportformen taxi, säger Juuli Hiltunen.

Hiltunen är bioanalytiker och hör till Blodtjänsts 24/7-team som bemannar laboratoriet om natten, men som också har hand om jour vid beställningscentral och distribution.

Under natten anländer också de prover som tagits under föregående dags blodgivningar till Veckal. Enligt preliminära uppgifter borde prover från sammanlagt 759 givare på olika håll i Finland anlända under det här nattskiftet.

– När någon ger blod någonstans i Finland en dag så ska laboratoriesvaren vara klara före klockan 13 följande dag, så att sjukhus kan få en färdig blodprodukt för användning. Därför börjar undersökningen redan på natten, säger laboratoriechef Sirpa Virolainen.

Specialiserat kunnande och nogrannhet

Vid sextiden är det fart och fläng i lagret i Veckal: morgonturen tar emot röda transportlådor med donerat blod.

– Vi börjar packa upp lådorna genast efter klockan sex. Blodet sorteras i den ordning det har har getts och sedan rullar det iväg på rullbandet till produktionen, förklarar lagerskötare Tero Pesonen.

Dagligen tar lagret emot 600–800 påsar helblod och andra blodpreparat som samlats in från givare. Att förvara blodet kräver specialkunskaper.

– I förvaringslådorna ska blodtemperaturen hållas vid 17–24 grader. Blodplasma ska frysas inom ett dygn från att det har samlats in, säger lagerarbetare Riitta Karttunen medan hon sorterar blod för produktion i gröna lådor.

På produktionssidan börjar arbetet klockan halv sju. En givares blod kan hjälpa många patienter, men det krävs flera noggranna steg innan blodprodukterna är färdiga. Först utsätts blodpåsarna för centrifugering i 25 minuter.

– Centrifugen snurrar 3 900 varv per minut. Då får centrifugalkraften de olika komponenterna i blodet att skikta sig, säger komponentarbetare Marja Pajula.

Efter centrifugeringen fördelar Jenni Lainio de olika delarna av blodet i sina respektive preparatpåsar. De röda blodkropparna, som också kallas erytrocyter, får sällskap av en näringsblandning som ökar hållbarheten och gör att preparatet kan användas i 35 dygn.

Efter halv åtta börjar plasmapåsar strömma tillbaka till lagret längs rullbandet. Då lägger Riitta Karttunen påsarna en och en på skivor som ser ut som bakplåtar och som används när man fryser plasmat. Nedkylningen sker med hjälp av flytande kväve i –70 grader. Sedan förvaras plasmapåsarna i ett frysrum där det är –30 grader.

Från frysrummet fortsätter färden i sinom tid till någon läkemedelsfabrik där frysplasmat används till att tillverka mediciner mot till exempel brist på antikroppar.

Utgångspunkten är smidigt samarbete

Blodtjänsts beställningscentral tar emot alla preparatbeställningar från sjukhus, sjukhusapotek och forskare i Finland och förmedlar dem till produktionen. Dessutom sköter centralen koordineringen av alla transporter.

Längs med dagen och ofta också om nätterna avgår transporter från Veckal till olika delar av landet. Förutom baskomponenter framställer man många specialprodukter i enlighet med patienternas behov. Största delen av produkterna skickas ut som planerade biltransporter, men även taxi och flygtransporter används.

– Nu på morgonen har vi redan fått in 15 beställningar. En av dem är en specialbeställning på röda blodkroppar som ska användas inom akutvården, alltså ambulanser och helikoptrar, säger Pauliina Lavio. Klockan är kvart över nio.

Beställningscentralen sköter inte bara kontakterna med kunder och produktion, utan också med Blodtjänsts kompatibilitetstestlaboratorium, virusavdelning och serviceenhet. Den sistnämnda sköter till exempel om att kalla in givare med sällsynta blodgrupper när det behövs blod av just deras blodgrupp.

– När en beställning om ett specialpreparat kommer in koordinerar beställningscentralen tillverkningsprocessen och konsulterar vid behov Blodtjänsts läkare i fråga om tidtabeller. Servicen fungerar dygnet runt, säger Henna Nikulainen, som är ansvarig.

– Det är speciellt viktigt att blodservicekedjan samarbetar smidigt när patienter behöver måttbeställda preparat, konstaterar Lavio.

Bakterieodling förlänger brukstiden

Medan plasmapåsarna återvänder till lagret fortsätter arbetet på annat håll med röda blodkroppar och trombocyter, alltså blodplättar. Prerationspatienter, olycksoffer, kvinnor som föder och barn som fötts för tidigt hör till dem som kan behöva röda blodkroppar. Trombocytpreparat ges i sin tur till exempelvis cancerpatienter och olycksoffer.

I produktionen filtreras de vita blodkropparna från de röda blodkropparna och erytrocytpreparatet förpackas i en ny påse. När laboratorieundersökningarna är klara får påsarna etiketter och de färdiga erytrocytpreparaten flyttas till kylskåp och sorteras enligt blodgrupp. Efter beställning skickas de ut till sjukhus.

I produktionen av trombocytpreparat förenas trombocyter från fyra givare med samma blodgrupp i samma påse, en så kallad poolpåse. I påsen tillsätts en förvaringsvätska och så placeras påsen i en centrifug för att separera kvarvarande erytrocyter från trombocyterna. Till slut passerar trombocyterna genom ett filter och förvaras i påsar för färdigt trombocytpreparat. Trombocyterna genomgår också en bakterieodling.

Börjar med givarens gåva

Trots all den spetskunskap och teknik som blodtjänstverksamhet förutsätter utgörs grunden alltid av de frivilliga givare vars blod är startpunkten för alla blodprodukter. Blodtjänst ordnar årligen mer än tusen blodgivningsevenemang runt om i Finland. Dessutom kan man ge blod på tio fasta verksamhetspunkter.

En av dem finns ett stenkast från Veckal i köpcentret Jumbo. Dörrarna där öppnades klockan 11 i dag. Vid halvtvåtiden beskriver ansvariga sjukskötaren Sanna Koskinen och sjukskötaren Elina Mäntyharju dagen som en alldeles vanlig dag.

– Den första och sista timmen brukar vara de brådaste. I dag har vi 23 bokningar, men det kommer också alltid givare som inte har bokat tid, säger Koskinen.

Kroatiska Iva Voncina kommer för att ge blod i Finland för första gången.

– Första gången jag gav blod var 2002 i Kroatien, på en blodgivning som ordnades på mitt universitet. Det gick bra och efter det gav jag blod var fjärde månad, säger Voncina.

Vid tvåtiden ringer telefonen på Blodtjänst i Jumbo. Ett sjukhus behöver IU-erytrocytpreparat för en intrauterin blodtransfusion och Blodtjänsts serviceenhet har redan hittat tre lämpliga givare för ändamålet. En av dem har lovat komma och ge blod i Jumbo redan samma eftermiddag.

– Preparat av den här typen framställs inte värst ofta, kanske ett knappt tiotal gånger per år, säger sjukskötare Sanna Koskinen.

Efter att blodgivningen i Jumbo har stängt klockan 18 samlas helblod, plasma och prover som har getts ihop och förs i rullvagnar till avhämtning för transport. En kurir hämtar lasset senare på kvällen och kör det till Veckal, där Blodtjänsts 24/7-team tar emot det.

Varje dag börjar den donerade blodets underbara färd till läkemedel för patienter på nytt.