Med hjälp av en stamcellstransplantation tillbaka till sin älskade hobby

Hos Henry Walker från Uleåborg konstaterades våren 2024 en sjukdom i benmärgen, där stamcellstransplantation är den enda behandlingsmetoden. Lyckligtvis hittades en lämplig donator via Stamcellsregistret.

En novemberdag på stationen i Böle. Den 13-årige Henry Walker från Uleåborg har just kommit från en kontroll på Mejlans och fått goda, kanske de bästa nyheterna som finns. Återhämtningen efter stamcellstransplantationen har gått bra, och den sista kvarvarande medicineringen har kunnat avslutas. Nu väntar en tågresa hem.

Walker har bakom sig ett mycket annorlunda skolår. Han har studerat hemifrån i ett år och tillbringat vardagen mestadels isolerad från vänner och sin älskade hobby, fotboll, i Uleåborgslaget Tervarit Juniorit.
Under det senaste året har mycket hänt. Sträckan mellan Helsingfors och Uleåborg har färdats flera gånger under året.

Upptäcktes av en slump

På våren 2024 diagnostiserades Henry med en sjukdom som heter myelodysplastiskt syndrom (MDS), där stamcellstransplantation är den enda behandlingsmetoden. Vid denna sjukdom fungerar benmärgen inte normalt, utan på grund av mutationer som uppstått i stamcellerna är bildningen och mognaden av blodceller störd. Sjukdomen kan utvecklas till leukemi (AML).
Henrys situation upptäcktes av en slump. Han hade inte ens varit sjuk, utan levde ett vanligt liv som en sportig ungdom. Ett brutet tåben och tidigare frakturer fick läkaren att remittera Henry till mer detaljerade blodprov.
”Diagnosen var till en början osäker. Blodproven visade en lägre mängd vita blodkroppar och blodplättar än normalt. Eftersom värdena inte förbättrades vid uppföljande prover fick vi en remiss till barnhematologi- och onkologimottagningen vid Uleåborgs universitetssjukhus. Noggrannare undersökningar tydde på en funktionsstörning i benmärgen, och det slutliga diagnosbeskedet samt behovet av stamcellstransplantation bekräftades genom genetiska tester bara några veckor efter de första blodproven”, berättar Henrys mamma Katariina Walker.

En reservdonator räddade Henr

En lämplig donator hittades ganska snabbt via Stamcellsregistret sommaren 2024. Inför den planerade transplantationen upplevdes dock ett dramatiskt ögonblick när den primära donatorn avbokade sin donation i sista stund.

”Avbokningen i sista stund kändes förstås helt orimlig”, berättar Katariina Walker.

Lyckligtvis fanns det en reservdonator vars vävnadstyp låg nära Henrys. Behandlingen försenades till slut bara med ett par veckor. Stamcellstransplantationen genomfördes framgångsrikt i november 2024. Den gick bra, men inte utan symtom på transplantat-mot-värd-reaktion. Återhämtningen från dessa symtom tog flera månader.

Under vårdperioden fick Henry också blodprodukter: erytrocyter, trombocyter samt immunoglobulin framställt från blodgivarnas plasma.

Först på våren 2025 började Henry må bättre och fick börja röra sig utanför hemmet. Lång tid fick Henry träffa sina vänner endast utomhus. Sommartidens väder möjliggjorde lyckligtvis en gradvis återgång till fotbollen.

När hälsan förbättrades blev fiskeresor till stugan och övernattningar hos mor- och farföräldrar verklighet. Henry fick också tillstånd att bjuda hem enstaka vänner, förutsatt att de och deras familjer var friska. Ett stort glädjeögonblick var att få läkarens tillstånd att gå till affären och köpa fiskedrag under lugna tider.

AC Oulu hjälpte till i återhämtningsprocessen

Det svåraste för Henry under sjukdomen och behandlingarna har varit att hans fysiska kondition rasade. Kontrasten till det tidigare livet var stor när han inte kunde gå på fotbollsträningarna.
”Det är tufft när man inte får göra det man tycker om”, konstaterar Henrys mamma.
Tröst i återhämtningsprocessen har dock kommit från fotbollslaget AC Oulu, som tog Henry under sina vingar. Henry fick se lagets matcher, hälsa på spelarna och var även med vid grundstensläggningen av den nya stadion.

Ett konkret sätt att hjälpa

För dem som överväger medlemskap i Stamcellsregistret eller funderar på blodgivning har Henry ett kärnfullt budskap: ”Båda är värda att göra.”
Mamma Katariina hoppas i sin tur att medvetenheten om Stamcellsregistret ökar särskilt bland unga: ”Det har varit förvånande att märka hur dåligt människor känner till registret.”
”Detta är ändå ett enkelt, säkert och konkret sätt att hjälpa”, konstaterar Walker.
Hjälpen från en okänd donator förde Henry tillbaka till skolan och fotbollsplanen. Tervarit Juniorit futsalmatcher väntar under helgen, direkt efter hemresan.
Senast uppdaterad: 11.12.2025