Ekonomi

Blodtjänst får inte ekonomiskt stöd från samhället för sin operativa verksamhet. Blodtjänst kan dock ansöka om och få stöd från offentliga finansieringskällor för specifikt definierade och riktade investerings-, utvecklings- och forskningsprojekt.

Produktion av blodprodukter, forskning, logistik, lagring etc. är en krävande och komplex process som kräver mycket resurser: utrustning, teknologi och kompetent personal.

Donerat blod används inte som sådant, utan det görs till erytrocyt- och trombocytprodukter samt plasma för läkemedelsframställning. Innan blodprodukten kan användas för patientvård behövs många arbetssteg, varav alla medför kostnader. Dessa kostnader täcks genom att sjukhusen betalar Blodtjänst för de produkter och tjänster de använder.

Största delen av Blodtjänsts inkomster, cirka 2/3, består av blodprodukter och resten av andra tjänster som produceras för sjukhusen. Blodtjänst producerar för sjukhusen, förutom blodproduktsförsörjningstjänster, även andra laboratorie- och vävnadstjänster. Sjukhusen skaffar produkterna och tjänsterna enligt patientbehovet.

Blodtjänsts verksamhet är icke-vinstdrivande. Verksamheten måste dock vara ekonomiskt lönsam och ha en stark grund för att Blodtjänst ska kunna ta hand om sitt ansvarsfulla uppdrag: effektiv blodproduktsförsörjning varje dag till alla sjukhus i Finland. Eventuellt ekonomiskt överskott delas inte ut, utan det används för att säkra och utveckla verksamheten, exempelvis för forskningsverksamhet.

Blodgivarna är engagerade i att hjälpa patienter genom sin frivilliga insats utan ersättning. Detta är också en väsentlig aspekt för blodproduktens säkerhet. Det är inte tillåtet att betala ersättning för blodgivning i Finland. Detta är reglerat i lag.

Blodtjänsts årsbudget är nästan 60 miljoner euro. Ekonomiska nyckeltal, liksom samhällsansvarsmätare och annan verksamhetsbeskrivande information, finns alltid i den senaste årsberättelsen från Blodtjänst.

Vanliga frågor om Blodtjänsts ekonomi

Blodtjänst är en ideell organisation, men ibland är dess ekonomiska resultat vinstgivande. Vad används vinsten till?

Blodtjänst vid Finlands Röda Kors verkar för sjukhus och patienter som behandlas där. Blodtjänstens verksamhet är icke-vinstdrivande och finansieras i praktiken helt genom intäkter.

Även om verksamheten är icke-vinstdrivande, måste den vara långsiktigt lönsam och ekonomiskt positiv för att säkerställa verksamheten i alla situationer. Blodtjänst är den enda aktören inom sitt område i Finland och en viktig stödorganisation för den finska hälso- och sjukvården. Den måste kunna upprätthålla en stabil ekonomi på lång sikt. Blodtjänstens verksamhetsrisker täcks av stark egenfinansiering och en stark balansräkning.

Blodtjänstens eventuella ekonomiska överskott, det vill säga årets vinst, delas inte ut utan används för att säkerställa verksamhetens kontinuitet och utveckling. Finlands Röda Kors har en forskningsfond för Blodtjänst genom vilken Blodtjänstens forsknings- och utvecklingsverksamhet stöds.

En välskött ekonomi hjälper också till att hålla prisutvecklingen på blodprodukter måttlig.

Varför fungerar Blodtjänst nästan som ett företag, även om det tillhör Röda Korset?

Även om vi är en del av Finlands Röda Kors, finns det många inslag av affärsverksamhet i vår verksamhet. En av dessa inslag är stark professionalism i allt vi gör. Detta syns inte bara i de preparat och expertjänster som levereras till patienter utan också i alla stödtjänster, främjande av god förvaltning och allt annat vi gör. Det handlar om kritiska grundläggande samhällstjänster, där upprätthållandet av driftsäkerhet är centralt. Företagsmässig och professionell verksamhet stärker just detta.

Men å andra sidan skiljer sig verksamhetens natur också från vinstdrivande företag. Vi försöker till exempel inte skapa efterfrågan på våra preparat och tjänster genom marknadsföring, utan målet med den utbildning och kundkommunikation vi bedriver är snarare det motsatta. Vi vägleder sjukhus i optimal användning av blod och strävar efter att blod endast samlas in i den mängd som motsvarar sjukhusens behov.

Varför driver Röda Korset blodförsörjningen och inte staten eller någon annan offentlig aktör?

I Finland startade blodförsörjningen i stor skala under andra världskriget. Försvarsmakten ansvarade då för verksamheten. Försvarsmaktens medicinska tjänster och Röda Korset arbetade under krigen i mycket nära samarbete. Med tanke på denna bakgrund var det mycket naturligt att Finlands Röda Kors tog över verksamheten 1948 när försvarsmakten avstod från den, och inga andra aktörer hade möjlighet att ta på sig ansvaret. Det handlar alltså om en lång historia.

Finlands Röda Kors Blodtjänst har fungerat från 1948 på ett utmärkt sätt för finsk hälso- och sjukvård och dess verksamhet är mycket uppskattad bland sjukhusen. Även i många andra länder är Röda Korset involverat i blodförsörjningsverksamheten, men inte alls överallt. Verksamheten passar som en kanal för hjälp och som en ideell del av Röda Korset.

De gångna årtiondena har visat att vi har lyckats mycket bra med vårt uppdrag. Finlands blodförsörjning är en av de bäst fungerande i hela världen. Vi har en stark, unik kompetens som har samlats under årtionden och en mycket motiverad personal som är engagerad i betydelsen av sitt arbete. Vår verksamhet är också kostnadseffektiv och vår påverkan på Finlands blodtransfusionsterapi är stor.

Vad kostar egentligen blodförsörjningen? Går inte blodet som givaren ger gratis till sjukhuset gratis?

Produktion, undersökningar, logistik, lagring etc. av blodprodukter är en krävande och komplex process som kräver mycket resurser: utrustning, teknologi och kompetent personal. Vi har cirka 500 högkvalificerade yrkesverksamma som arbetar hos oss: exempelvis sjuksköterskor, läkare, kemister, bioanalytiker och andra laboratorieexperter, tekniska experter och många andra yrkesverksamma.

Det donerade blodet används inte i sin ursprungliga form, utan det görs till erytrocyt- och trombocytprodukter samt plasma som råmaterial för läkemedel. Innan en blodprodukt kan användas för patientvård krävs många arbetsmoment, som alla medför kostnader. Dessa kostnader täcks genom att sjukhusen betalar Blodtjänst för de produkter och tjänster de använder. Kostnaderna för en blodpåse består av 65 % för blodinsamling (blodgivningsverksamhet). Laboratorieundersökningar utgör 17 % av kostnaderna, produktionsprocessen för blodprodukter 11 %, lagring och transport 5 % och medicinskt stöd 2 %.

Blodgivaren ger sin gåva för patienten. Vårt uppdrag är att göra det till en säker blodprodukt och leverera den på ett tillförlitligt sätt till patienten. Vi ser till att varje sjukhus i Finland har blodprodukter varje dag för de patienter som behöver dem. Vi är mycket effektiva och pålitliga i detta uppdrag, även internationellt bedömt. Detta skulle inte vara möjligt utan blodgivare.

Syftet med Blodtjänst är inte att generera vinst, utan att hjälpa patienter. Även finska blodgivare är engagerade i att hjälpa patienter genom sin frivilliga verksamhet utan att sträva efter egen vinning. Det är också en väsentlig sak för blodproduktens säkerhet. Man får inte betala ersättning för blodgivning i Finland. Detta är reglerat i lag.

Blodtjänst har betydande investeringsförmögenhet. Vad behövs så stora tillgångar till?

Blodtjänst är en kritisk aktör inom samhällets hälso- och sjukvård. Därför måste Blodtjänsts självförsörjning ha en stark grund. Det hjälper till att säkerställa verksamhetens kontinuitet även vid eventuella samhällskriser eller om det skulle uppstå betydande problem i produktionen, distributionen eller annan verksamhet kring blodprodukter. Kapitalinkomster från investeringar jämnar ut årsinkomsten och ger handlingsutrymme för verksamheten, vilket är viktigt på grund av Blodtjänsts särskilda samhällsuppgift och branschens risker.

Säljs blod utomlands?

Blodprodukter tillverkade av donerat blod, det vill säga erytrocyt- och trombocytprodukter, används för patientvård på sjukhus i Finland och säljs utomlands bara i vissa undantagsfall. På sjukhus i Finland används årligen cirka 180 000 erytrocytprodukter och 30 000 trombocytprodukter.

Ett undantag är extremt sällsynta erytrocyter, som vi fryser in i en “bank” för sällsynt blod för det fall att det finns en patient i Finland eller något annat land som behöver dessa sällsynta celler för sin behandling. Även vi i Finland drar nytta av internationellt samarbete, eftersom vi också kan ha patienter för vilka det inte finns någon lämplig blodprodukt i Finland. Dessa erytrocytprodukter från sällsynta blodgrupper har levererats utomlands i några tiotal. Vi är faktiskt pionjärer i Finland när det gäller att hitta och lagra sällsynt blod.

Ett annat undantag utgörs av utgångna eller på annat sätt oanvända erytrocyter som inte kan användas för patientvård i Finland. Dessa erytrocyter, som annars skulle kasseras, kan användas som råmaterial för läkemedelsframställning för behandling av en sällsynt sjukdom, porfyri. På så sätt används donerat blod så noggrant som möjligt till patienternas fördel. Läkemedlet utvecklades ursprungligen i Finland och tillverkas nu utomlands.

Plasmaråmaterialet som separeras från helblod säljer Blodtjänst till sina utländska samarbetspartner, som tillverkar plasmaläkemedel av det. Plasmaläkemedel tillverkas inte i Finland, så internationellt samarbete inom plasmaproduktion är nödvändigt för att överhuvudtaget kunna utnyttja plasma som separeras från blod för tillverkning av plasmaläkemedel. Plasmaläkemedel behövs till exempel för behandling av blödarsjukdomar och svåra antikroppsbrister. Finska sjukhus beställer internationella plasmaläkemedelstillverkares produkter för patientvård i enlighet med patientbehovet.