Kimmo Ståhlberg väntar på en stamcellstransplantation – För var femte patient finns ingen lämplig donator
Varje år behöver hundratals patienter i Finland en stamcellstransplantation, till exempel för behandling av leukemi eller andra allvarliga blodsjukdomar. En stamcellstransplantation kan vara patientens enda möjlighet att bli frisk. Stamcellsregistret, som upprätthålls av Finlands Röda Kors Blodtjänst, består av frivilliga donatorer som matchas med svårt sjuka patienter. Registret behöver fler medlemmar, eftersom det just nu inte finns någon lämplig donator för var femte patient. En av dem är Kimmo Ståhlberg.
I år infaller Världsdagen för stamcellsdonatorer den 20 september. Dagen är till för att tacka dem som har gått med i registret och dem som donerat – och för att påminna om att vissa patienter blir utan passande transplantat.
En optimal donator kan vara ett syskon med liknande vävnadstyp, eller en frivillig donator ur registret. Därför letar man oftast efter en passande donator parallellt inom familjen och genom Stamcellsregistret.
Registret behöver fler medlemmar – unga vuxna i åldern 18–35 år. För närvarande har registret cirka 80 000 medlemmar.
Rätt vävnadstyp är avgörande
För att en stamcellstransplantation ska lyckas måste donatorns och patientens vävnadstyper vara tillräckligt lika. Vävnadstyperna är dock mycket individuella och varierar kraftigt mellan olika befolkningsgrupper och geografiska områden.
“Finländare har en unik vävnadstypfördelning som skiljer sig från övriga Europa, vilket beror på landets historia, glesa befolkning och geografiska isolering. Därför hittar finländska patienter oftast en matchande donator just i Finland”, säger Tiina Linjama, överläkare för Stamcellsregistret.
Ibland kan det vara svårt att hitta en lämplig donator. Då måste man använda en donator med endast delvis matchande vävnadstyp, vilket ökar riskerna med behandlingen.
”Den första dagen av resten av mitt liv”
En av dem som väntar på en stamcellsdonator är Kimmo Ståhlberg från Åbo. Han lider av ett sällsynt myelodysplastiskt syndrom (MDS), där stamcellernas försämrade funktion leder till dåliga blodvärden.
“Diagnosen var den första dagen av resten av mitt liv. Sjukdomen har påverkat hela familjen starkt och det har varit en tung tid”, berättar Ståhlberg.
Allvarligare former av MDS behandlas med stamcellstransplantation. Kimmo Ståhlberg har en ovanlig vävnadstyp och har ännu inte hittat en lämplig donator.
Han uppmanar alla att gå med i Stamcellsregistret.
“Jag blev förvånad över hur enkelt det är att gå med – det går till och med att göra i samband med blodgivning. Att gå med i registret är en liten handling, men en matchande donator kan rädda ett liv – eller en hel familjs framtid.”
Trots den svåra situationen har Ståhlberg inte förlorat hoppet.
“Naturligtvis funderar jag på hur länge jag kommer att få vara en del av mina barns och barnbarns liv. Men man får inte tappa modet – man måste orka kämpa och hålla sig över ytan. Och hoppas att så många som möjligt väljer att gå med i Stamcellsregistret.”
Enkelt att gå med – varje ny medlem är viktig
Personer i åldern 18–35 år kan gå med i Stamcellsregistret. Det finns få särskilda krav – det viktigaste är viljan att hjälpa. På Blodtjänsts webbplats kan du testa om du är lämplig.
Att gå med i registret innebär inte att man automatiskt donerar – eller någonsin gör det. Men varje medlem är en potentiell livräddare. Under ett år får cirka 60 medlemmar i Stamcellsregistret donera stamceller.
Du kan gå med i registret på vilket som helst av Blodtjänsts fasta verksamhetsställen. Du kan besöka platsen bara för att gå med, eller kombinera det med blodgivning. Du kan också beställa ett provtagningskit hem från Stamcellsregisterets webbplats.
