Vanliga frågor

Förkylning (“flunsa”) medför ett tillfälligt hinder för blodgivning. Efter feberfria och andra relativt lindriga förkylningar (t.ex. halsont, snuva eller hosta) kan man ge blod när symtomen har upphört och man har mått bra i minst ett dygn.

Om febern stiger över 38 grader under förkylningen, kan man ge blod tidigast två veckor efter tillfrisknandet. Likaså ska det efter en avslutad kur med antimikrobiella läkemedel (antibiotikakur) ha gått minst två veckor innan man ger blod.

För coronavirusinfektion iakttas samma karenstider som för andra luftvägsinfektioner. Efter en coronavirusinfektion som krävt sjukhusvård är karenstiden tre månader. En symtomfri coronavirusinfektion som bekräftas genom test medför ett hinder för blodgivning i tre dygn från och med testet.

Medan olika lokala inflammationer (till exempel öroninflammation, bihåleinflammation eller bronkit) pågår kan man inte ge blod. Minst två veckor ska ha gått efter att symtomen har upphört och en kur med antimikrobiella läkemedel (antibiotikakur) har avslutats innan man ger blod. Hostmedicin, nässprayer och antiinflammatoriska läkemedel hindrar inte blodgivning när de används som läkemedel.

Se även influensa.

Vill du veta mer? Ring blodgivarnas avgiftsfria infotelefon 0800 0 5801 (må–fre kl. 8–17).

Coronavaccination hindrar inte blodgivning. Om man reagerar kraftigt på vaccinet (t.ex. svår värk, feber eller eksem) bör man vänta två dygn efter det att symtomen försvunnit innan man kan ge blod.