Tre sätt att ge blod

Det finns tre olika sätt att ge blod. Du kan rädda ett liv med vart och ett av dem!

Vad kan jag ge?

Du kan på traditionellt sätt ge helblod på våra blodgivningsställen runt om i landet. I Vanda kan du dessutom ge enbart plasma eller trombocyter. De samlas in maskinellt genom aferes och då återförs de andra blodkomponenterna till givarens blodomlopp. Fråga gärna vår personal närmare om de olika blodgivningsalternativen!

Helblod

Det snabbaste blodgivningssättet är helblodsgivning. Du hittar våra blodgivningsställen på många orter! Vid helblodsgivning samlar man in alla blodkomponenter för att tillverka olika blodprodukter av dem.

Var: Runt om i landet
Varaktighet: Blodgivningen 10 min, hela besöket ca 1 h

Läs om hur man ger blod

Plasma

Denna metod separerar plasma – som är den flytande delen av blodet – från blodet, och de andra blodkomponenterna återförs till givaren. Plasma används till exempel för att behandla patienter med antikroppsbrist.

Var: I Vanda
Varaktighet: Blodgivningen 45 min, hela besöket ca 1,5 h

Mer om plasmagivning
Man som donerar blodplättar. En aferesapparat syns bredvid och en smileydroppe från Blodtjänsten i bakgrunden.

Trombocyter

Trombocyter behövs för att förebygga och behandla blödning. De används till exempel vid behandlingen av patienter med leukemi. Vid trombocytgivning separeras trombocyter från givarens blod och de övriga blodkomponenterna återförs till givaren.

Var: I Vanda
Varaktighet: Blodgivningen 45 min, hela besöket ca 1,5 h

Mer om trombocytgivning

Vilket blodgivningssätt lämpar sig för mig?

Alla blodgivningssätt innebär samma grundläggande förutsättningar för givaren. Dessutom har varje blodgivningssätt sina egna urvalskriterier som skiljer sig något från varandra.

Till exempel påverkar begränsningar för resor vid helblodsgivning inte plasmagivning.

Helblodsgivning

Om du inte har gett blod förut, börja här! Du kan förmodligen ge helblod om

  • du är myndig. Man kan börja ge blod tills man fyllt 59 år
  • du väger mellan 50 och 199 kg och
  • du är frisk. Många vanliga läkemedel eller sjukdomar förhindrar inte blodgivning. Du kan ge blod även om du tar till exempel blodtryckssänkande läkemedel eller kolesterolläkemedel.

Blodgivare från alla blodgrupper behövs! Man behöver inte känna till sin egen blodgrupp innan man ger blod.

Plasmagivning

Du kan ge plasma om

  • du har gett blod minst en gång,
  • du kan komma till Vanda för blodgivningen och
  • du väger minst 60 kg och ditt viktindex (BMI) är högst 40.

I synnerhet blodgrupperna AB+ och B+ önskas för plasmagivning.

Trombocytgivning

Du kan ge trombocyter om

  • du har gett blod minst en gång,
  • du kan komma till Vanda för blodgivningen,
  • du väger minst 75 kg och
  • det finns tillräckligt med trombocyter i ditt blod.

I synnerhet Rh D-negativa blodgrupper önskas för trombocytgivning.

Serumögondroppar

Blodtjänst inledde hösten 2025 tillverkning av serumögondroppar för behandling av patienter med svåra sjukdomar i ögats yta. Ögondropparna framställs av serum som utvinns ur donerat blod.

För tillverkningen av serumögondroppar samlas blod in på samma sätt som vid en vanlig blodgivning, cirka 460 ml, men blodet tappas i en specialpåse och används inte för blodtransfusioner. I stället separeras serum från det donerade blodet och används för att framställa serumögondroppar. Serumdonation är för närvarande möjlig i Seinäjoki, och våren 2026 utvidgas möjligheten till Jyväskylä.

Helblodspreparat

I ett helblodspreparat har blodet inte delats upp i komponenter. Preparatet togs in i Blodtjänsts produktsortiment i början av 2026 och är avsett för behandling av allvarliga blödningar i prehospital akutsjukvård utanför sjukhus. Med helblodspreparatet får patienten samtidigt röda blodkroppar, blodplättar och plasma. Leveranser av preparatet avtalas separat mellan Blodtjänst och sjukhusen. Donation är möjlig vid verksamhetsstället i Helsingfors i Sanomahuset.

Hur ofta kan jag ge blod?

Helblodsgivning

Helblodsgivning rekommenderas

  • högst 2–3 gånger per år för kvinnor över 25 år och
  • högst en gång per år för kvinnor mellan 18 och 25 år.
  • För män rekommenderar vi högst 3–4 blodgivningar per år.

Minsta tillåtna intervall för helblodsgivningar är 91 dygn för kvinnor och 61 dygn för män.

Plasma- eller trombocytgivning

  • Intervallet mellan två aferesgivningar, dvs. plasma- eller trombocytgivningar, ska vara minst 14 dygn.
  • Intervallet mellan en plasma- eller trombocytgivning och en helblodsgivning ska vara minst 30 dygn för män och minst 45 dygn för kvinnor.
Senast uppdaterad: 24.02.2026