Ändringar i blodgivarens hälsodeklaration: Samma frågor för alla oavsett juridiskt kön
Från och med den 24 november uppdateras hälsodeklarationen för blodgivare. Frågan om kön tas bort från början av deklarationen. I fortsättningen ställs samma frågor till alla blodgivare i hälsodeklarationen och under sjuksköterskans intervju. Ändringen förbättrar både patient- och givarsäkerheten.
Ändringarna innebär till exempel att även män får frågor om graviditet. Liknande enhetliga frågeformulär används redan på sjukhus, till exempel i samband med röntgenundersökningar.
Rutinerna uppdateras för att spegla dagens samhälle. Bland givarna finns allt fler personer som har genomgått könskorrigering eller inte upplever sig tillhöra den binära könsfördelningen. En person som är född som kvinna men juridiskt är man kan fortfarande ha menstruation och bli gravid.
Enligt den gamla rutinen ställdes ingen fråga om graviditet till en juridisk man – även om graviditet biologiskt var möjlig. Under graviditet kan blodgruppsantikroppar bildas, som kan överföras till patienten via blodet. Om tidigare graviditet inte beaktas kan antikroppsscreening utebli. Risken är ovanlig men kan äventyra patientsäkerheten. Ett antikroppsfynd leder oftast till permanent hinder för blodgivning.
Kön påverkar hemoglobingränser och intervall mellan blodgivningar
Blodgivarens juridiska kön har betydelse bland annat för att fastställa minimala intervall mellan blodgivningar och gränsvärdena för hemoglobin. Vi kommer även fortsättningsvis att använda det kön som framgår av personnumret som blodgivarens kön. Vid behov tar Blodtjänst hänsyn till könsmångfald individuellt, om det juridiska könet inte tillräckligt väl återspeglar givarens situation. Till exempel kan hormonbehandlingar och menstruationer påverka lämpligheten för blodgivning.
Ändringar i frågan om järnbrist
Hälsodeklarationen får också andra ändringar. I fortsättningen frågas alla givare – oavsett kön – om tillstånd som ökar risken för järnbrist, till exempel celiaki och rikliga menstruationer. Om givaren har en faktor som ökar risken för järnbrist rekommenderar vi blodgivning högst en gång per år.
Blodtjänst utreder möjligheten att i framtiden utveckla hälsodeklarationen till att bli mer individuell med hänsyn till patient- och givarens säkerhet. Vi tar gärna emot feedback om ändringen för att vidareutveckla frågeformuläret.
